Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVEiNSKA BIBELSiVLLSKAPENS UPPKOMST 47
Sällskap hade ägt rum under sommaren 1814, såsom förut är
berättadt. Det var meningen att få konungen och kron-
prinsen med i det tillärnade sällskapet, och muntligen hade de
gifvit sitt löfte. De politiska förhållandena förde emellertid
både kronprinsen och Rosenblad till Kristiania under hösten
1814.^ Först på nyåret 18 15 kunde man skrida vidare.
Enligt stadgeförslaget^ skulle konungen vara sällskapets högste
beskyddare, kronprinsen dess förste hedersledamot, Rosenblad
ordförande. Efter engelskt’ mönster skulle det vidare finnas
ett antal vice presidenter, valda bland dem af rikets herrar,
höge män, biskopar m. m., som ville ingå i sällskapet. Detta
fick härigenom en starkt officiell prägel, som kanske var nöd-
vändig för att sällskapet skulle vinna förtroende. Ledningen
af de löpande göromålen skulle liksom i evangeliska sällskapet
omhänderhafvas af en kommité. Engelskt var vidare beto-
nandet af att den bibel, som skulle spridas, borde vara utan
alla främmande] tillsatser, en motsvarighet till det ryktbara
»without note or comment». Den interkonfessionella karaktär,
som så starkt framträder i det engelska samfundets konstitution,
fann också sin motsvarighet i stadgeförslaget, där det i en
paragraf heter: »Utan afseende på stånd, kön, tro och öfver-
tygelse är detta sällskap tillgängligt för alla kristna, hvilka ej
allenast erkänna och antaga den heliga skrift såsom enda
rättesnöre för sin tro och trosplikter, utan äro ock grundfast
öfvertygade om nödvändigheten att så vidsträckt som ske kan
utsprida denna dyrbara bok ibland sina medmänniskor». För-
slaget blef än en gång granskadt af Fuchs, Hambraeus och
Keyser. * I de stadgar, som af konungen stadfästes den 22
febr. 18 15, hade åtskilliga ändringar vidtagits. Förslaget hade
försvenskats, i det de påpekade, från brittiska bibelsällskapets
stadgar hämtade formuleringarna försvunnit såväl med afseende
på bibelns utgifvande utan alla tillägg som ock beträffande
den för svenska statskyrkans medlemmar ovant klingande
grundsatsen, att konfessionen skulle träda i bakgrunden. Be-
^ Jfr WiETTERDAHLS bref till brittiska bibelsällsk. dat. d. 7 okt. 18 14 i 11
Rep. of the Br. etc. s. 75.
’ Stadgeförslaget är bifogadt ev. säUsk. prot. d. i nov. 181 4.
’ Ev. sftUsk. prot d. 10 jan. 18 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
