Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST 59
nu Pavels’ omdöme. ^ Slutligen kom man emellertid öfverens
om, att den gängse öfversättningen af bibeln skulle användas
och blott revideras på de nödvändigaste ställena. Revisionen
påbörjades, men gick långsamt.^ I maj i8i6hölls bibelsällska-
pets länge beramade första allmänna möte, men med mycket
ringa anslutning. ^ Det är här icke platsen för en utförligare
skildring af det norska bibelsällskapets öden denna tid och de
svårigheter man hade att bekämpa. Fart i arbetet blef det
först, när samfundet genom brittiska bibelsällskapets bemed-
ling rekonstruerades år 1820. Det skall blott bifogas några
omdömen af norska män om Rosenblad och hans bemödanden
för bibelsaken.
Pavels skattade Rosenblad högt och satte värde på hans
ifriga bemödanden för kristendomens sak. I åsikter voro de
båda hvarandra ganska olika. Pavels var en frisinnad man,
men med alltför sundt religiöst omdöme för att gå med på de
rationalistiska banorna. Mot den frambrytande pietistiska ström-
ningen ställde han sig icke i opposition, men han rycktes ej
heller med.* Rosenblads ståndpunkt föreföll honom trång.
Hans starka framhållande af försoningsläran stämde icke
öfverens med Pavels’ vanliga predikosätt. ^ Men varmt tog han
Rosenblad i försvar mot anklagelser för fanatism eller hyckleri.
Professor Georg Sverdrup kallade honom en gång i samtal
med Pavels för »kjeltring». Därom säger Pavels, att för bi-
gotteri kunde man icke frikänna honom, och att man i all-
mänhet vore böjd för att taga omotiveradt talande och skrif-
vande om religionen för hyckleri, »men der skal mere end lös
snak til at forandre min mening om Rosenblad.» ^
Huru en annan framstående man i norska kyrkan, biskop
Bugge i Trondhjem, betraktade ingripandet från svensk sida i
Norges religiösa förhållanden, framgår af dennes bref till pastor
Wsetterdahl i Stockholm, där det heter: »Det synes som en
* Pavels II s. 427.
* Pavels II s. 441.
* Pavels II s. 446 f.
* Jfr TöNDER. NissEN, De nordiske Kirkcrs historia. Krisliania 1884, s. 494.
* Pavels II s. 19 f.
^ Pavels II s. 616.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
