Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o K. RODHK
herligere Tidpunkt snart skulde forestaae Christi Kirke, i det
mindste synes det, at Menneskenes Hierter, som laenge nok
have sögt Vand i torre Brönde, begynde at trägne efter noget
höiere; og endskiönt denne Laengsel altfor of te qvaeles i sand-
selige Adspredelser, saa tör man dog haabe, at Han, som
skabte Lys af Mörket, ogsaa af den Mörkets och Förvirringens
Tidsålder, vi have oplevet, vil lade sit ords Herlighed frem-
skinne och lyse for Folkene paa Jorden. Endug i denne Hen-
seende anseer jeg Norges Förening med Sverrig som en Guds
Barmhjertighed, thi aldrig var dog Religionsforagt saa herr-
skende i Sverrig som i Danmark, hvor et hvort Menneske som
troer paa Gud och Dom och Evighed ansees som forrykt.» ^
XIII.
Bibelsällskapens tidigaste historia i Sverige har blifvit
framställd. Bibelsakens framgång hade varit storartad. Brittiska
bibelsällskapet såg i Sverige det land, hvarifrån man kunde
hämta den största uppmuntran. Öfverraskande var också ut-
vecklingen för svenska ögon. »Den, som vet sakernas ställning
1807, 8, 9 och 10, är häpen att finna skillnaden så oerhördt
stor», skref Wsetterdahl 1818. ^ Den onekliga lyftning i det
^ Brefvet, dat den 16 juli 1815, är bifogadt svenska bibelsällsk. protokoll
1 8 15. — I ett annat bref, dat. den i6 maj 1^15, ställdt till Rosenblad, skrifver
Bugge: »Lovet vsere Gud, som ogsaa rörer vor fselles Landsfaders Hierte til at
bidrage til, at Gudsfrygt och Dyd maae tiltage. Vi have hidtil i Norge levet under
et sandt ugudeligt Zepter; og Virkningen dcraf sees alt for tydelig i en utrolig
Ryggeslöshed og Religionsforagt. — Religionens Lserere forkynde ej heller altid
Jesu Laere uforfalsket, men derimod Kiöbenhavnsk Christendom, som giaeme uden
Anstod kunde praedikes i en Synagoge, i en Moskee, i et hedensk Tempel. For-
soningslseren og Menneskets dybe Träng derlil och Forsonerens Guddom naevnes
sjselden. Inderligen vilde jeg önske, at Deres Excellence fulgte H:s Majestaet till
Christiania, thi meget, saare meget har jeg paa Hiertet, som bedst mundtlig kunde
omtales, hvis jeg nöd den Lykke, personligen at opvarte Deres Excellence. Men-
neskets Omvendelse staaer vist nok ikke i Kongens Magt; men den kan dog r}’dde
mange Hindringer af Vejen, og ved gode Politie-Love standse den ryggeslöse Ytt-
ring af Foragt for Gud og hans Ord. Og hvor höj ligen traenger Norge til saadanne
Love och til deres alvorlige Overholdelse ! >
’ Brefvet, dat. den 5 mars 18 18, återfinnes i Proceedings of the first 20
years of the religions Tract Society, s. 399.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
