Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 E. RODHE
de lösgjorda lekmannaelementen ett vidsträckt arbetsfält, där
de i samarbete med kyrkans ämbetsmän kunde tillfredsställa
sin längtan att verka som fullmyndiga medlemmar af Guds
församling. Jnskränkte sig all andlig verksamhet i försam-
lingen till nådemedelsförvaltningen, så fanns intet utrymme för
andra andliga krafter än prästemas, och den oundvikliga följ-
den af individualismens seger måste då blifva ett intrång på
deras ämbete, hvilket till slut kunde föra till upplösning af all
kyrklig ordning. Det var här bibel- och missionssällskap kommo
in och visade hän på hittills försummade områden, där oändliga
arbetskrafter voro af nöden. Dem i spåren följer den inre
missionen.
I Sverige utgjorde bibelsällskapen ett sådant fält för ny-
vaknad verksamhetslust. En omständighet, som mycket bidrog
till våra bibelsamfunds tillväxt, var prästernas lifliga anslutning.
Brittiska bibelsällskapet fann häri något synnerligen glädjande,
och med rätta. Ty det är en heder för svenska prästerskapet,
att det icke, såsom delvis i andra länder skedde, ställde sig
oförstående mot den nya rörelsen. Men å andra sidan bidrog
samfundens prästerliga karaktär att inskränka det gagn af dem
vi i detta sammanhang berört, nämligen nya arbetskrafters
väckande och tillgodogörande, och först så småningom öppnade
sig andra områden för dessa. Missionsintresset växte långsamt
fram vid medio af århundradet Inre missionen lät ännu länge
vänta på sig, gör det till stor del ännu i dag. Just denna oför-
måga att kunna väcka och tillgodogöra sig hittills obrukad kraft
blef ödesdiger för svenska kyrkan, när individualismen kom
till genombrott på 1830-talet och de följande årtiondena. Då
intet annat fält stod öppet, sökte man tillfredsställa sitt verk-
samhetsbegär genom att tränga in på det prästerliga arbetet,
nådemedelsförvaltningen. Att kyrkan härvidlag på det hela
taget svarade non possumus, finna vi för vår del riktigt. Men
därmed är icke allt rättfärdigadt. Det hamnar sig alltid, om
man icke kan komma med något positivt, äfven om man har
aldrig så rätt i sin negation. Det visade sig snart i den starka
separatistiska strömningen och sektväsendets utbredning.
Edv. Rodhe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
