Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 AUGUST HALLENBEBG
Roskildefreden hade Winstrup förvånansvärdt hastigt fogat sig
efter de nya förhållandena och hade t. o. m. arbetat för de
skånska landskapens införlifvande med Sverige. Till det andra
kriget 1658 utrustade han officerare och förmådde äfven sina
prostar att utrusta ryttare. ^ Men hans tillgifvenhet för den
nya regimen synes efter hand hafva svalnat Han leddes
i sin svenskvänlighet merendels af egoistiska motiv, och
då den svenska regeringen icke i allt ville eller kunde gå
hans önskningar tillmötes, drog han sig tillbaka. Sålunda
väcktes hans missnöje öfver den obenägenhet och tröghet, re-
geringen visade gent emot hans förslag om upprättande af ett
universitet för Skånelandskapen. Ett annat skäl till hans
missnöje var, att Halland blifvit skildt från Lunds stift och
lagdt till Göteborgs superintendentur, hvilket skedde efter Bröm-
sebrofreden 1646. Efter Roskildefreden hade Winstrup visser-
ligen fått förhoppning om att detta landskap skulle åter läggas
till Lunds stift. ^ Han önskade få detta löfte uppfylldt, eller
att han i annat fall måtte få ersättning för den minskning i
inkomster, som Hallands skilsmässa från Lunds stift för honom
innebar.’* Denna begäran framställdes ånyo vid riksdagen 1664,
och då tillkom enligt Winstrups mening ytterligare ett skäl för
denna begärans villfarande, nämligen Bornholms återställande
till Danmark genom Köpenhamnsfreden 1660, hvarigenom
Lunds stift ytterligare minskades. Regeringen förklarade sig
då icke kunna på grund af särskilda orsaker bifalla hans be-
gäran utan ställde den på framtiden.*
Med G. O. Stenbock såsom generalguvernör stod Win-
strup i någorlunda godt förhållande, men värre blef det,
när Gustaf Baner intog Stenbocks plats. Baner grep
stundom in äfven på det kyrkliga området, och fastän detta
ingripande var mycket varsamt, misshagade det dock den
om sin makt ömtålige biskopen. Anledningen till general-
guvernörens ingripande var den, att Winstrup stundom öfver-
skred kyrkoordningens och recessens bestämmelser. Så hafva
* Fabricius, i, 89.
* Fabricius, I, 61.
* Winstrap till gen.-guv. ’Vs 1659.
* R, R. Ve 1664.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
