Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
AUÖUST HALLENBERC*
ven biskopen blifvit angripen med svåra beskyllningar men
hade dilrför icke blifvit suspenderad. Beträffande själfva an-
ledningen till tvisten, vittnenas rannsakning i Böblmans sak
inf^ världslig rått, kunde Winstrup visserligen icke medgifva,
att ett dylikt tillvägagångssätt hade sitt stöd i lagen, men han
hänvisade till praxis, som varit sådan under hela hans epi-
skopat. 1
För att höras i saken inkallades äfven kyrkoherden i
Malmö, Nils Söfrensen. Lika litet som biskopen ville denne
medgifva, att Tiernsten blifvit suspenderad f(^ sin opposition
mot sättet för vittnenas hörande i Böhlmans process. Han för-
klarade, att det skett »propter contumaciam», därför att Tiern-
sten icke hade velat »comparera åtskilliga consistorii citationer».
Detta vittnesmål öfvertygade dock icke kommissionen, som
förklarade, att Tiernsten »suspenderats mera på grund af
generalauditörens auktoritet än propter contumaciam».
Kommissionen insåg snart, att rätten i denna sak var på
Tiernstens sida. Han blef fullständigt frikänd, och hans för-
hållande i processen mot Böhlman förklarades vara fuUt riktigt
Kommissionen erkände nämligen icke den vedertagna praxis
beträffande vittnenas hörande af världslig rätt i mål, som hörde
under ecklesiastikt forum, och den förklarade också uttryckligen,
att vittnena i Böhlmans sak förhörts inför inkompetent
sådant. I kommissionens utslag uttalades tillika, att Sticht icke
haft rätt att tillhålla Tiernsten iör hans votum inför sittande
rätt, afgifvet å hans samvetes vägnar. Tillika påvisades, att
äfven tvänne andra bisittare i konsistoriet röstat på samma sätt
som Tiernsten, utan att dessa därför blifvit förföljda. Det var
Idart för kommissionen, att orsaken till Tiernstens suspension
måste hafva legat i föregående ovänskap mellan partema.*
* Exempel härpå lämna landemodesacta för år 1651. Hist. Tidskr. för
Skinel., II, 6: 309.
* Att förhällandet mellan Tiernsten och biskopen icke var särdeles godt, kan
man förstå bl. a. äfven däraf, att den förre anmälde den senare för att hafva pålagt
prästerskapet i stiftet en af^^ift till herredagsprästerna utan att hafva haft någon »ddi-
beration» med ståndet därom. Kommissionen beslöt odcså att afläta en skarp skrif-
velse till Winstnip, att »kommissionen med största misshag föirmmmit denna hans
modus procedendi». Biskopen skulle rätta detta, och hvad prästerna utlagt skulle
hvar och en af dem oafkortadt få tillbaka. K. Pr. "/i 1670.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
