Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKLIGA INFÖRIilFVANDE MED SVERIGE 97
Stiftets prästerskap, att hans visitationsskyldighet måtte öfver-
låtas helt och hållet åt vederbörande häradsprostar, och likaså
att hans granskning af skolors och hospitalers räkenskaper
mätte öfvertagas af dessa. ^ Ett skäl till beviljande af denna
begäran vore utom hans ålder och skröplighet det, att han ar-
betade på »ett heligt och prisligt opus»; af detta hade första
tomus redan utkommit och mottagits öfverallt med begärlighet;
de efterföljande tomi åstundades »med största längtan af alla,
som af något judicio och raicon äro». Det vore icke obilligt,
att lärda män, när de tjänat i många år, för framtiden måtte
vara honorarij. Kommissionen biföll denna begäran, men bis-
kopen skulle dock hafva öfverinseende, att allt tillgick ordentligt.
Äfven om han sålunda icke kunde resa omkring i stiftet och på
ort och ställe taga kännedom om förhållandena, är det därför
icke sagdt, att stiftsstyrelsen vansköttes. Att så långt ifrån
V2ir fallet, framgår med all tydlighet af prästerskapets vid olika
tillfällen uttalade vittnesbörd om Winstrups förmåga att hålla
god ordning och upprätthålla sin auktoritet. Ståndet gaf sitt
erkännande åt hans nit för kyrkotuktens upprätthållande och
lärans renhet. I sin nämnda framställning till kommissionen
vitsordar ståndet, att biskopen med stor flit och beröm-
melse hafver förestått ämbetet, så att hela landet har haft
märklig uppbyggelse däraf. Prosten Henrik i Ljungby säger,
att han »gjort sig helt angelägen om religionens rätta bruk
med mera, som predikoämbetet vidkommer och angår».* Han
höll, såsom vi hafva sett, noggrann kontroll öfver prästerna,
deras duglighet och vandel. Att han var en nitisk och initiativ-
kraftig biskop, framgår med all tydlighet äfven af hans efter-
låUnnade kopiebok. * Samma vittnesbörd lämna också akterna
från de stiftssynoder, som årligen höllos. Vi se af dessa, hur
sOka 1668 Irs riksdag för sin sjukdom och höga ålder. Han var dä 1668 i sitt
63:dje år, en ålder, som han i bref till reger. *®/8 1668 säger vara »dimactericus
magnus, huilcken pleier at impurtere ett Menniske sonticas mutationes. Ja vifae exitum».
* K. Pr. *Vi 1670. Kommissionen hade dock påmint Winstnip om hans
visitationsskyldighet i sammanhang med vissa erinringar, som med anledning af
Oelreichs och Schwartz’ beskyllningar gjordes honom, såsom om prästvigningar i
domkyrkan, uppsyn öfver hospitalen, prästgälls besättande enligt lagen. Stenb. saml.
• K. Pr, "/g 1669.
’ Utdrag utg. af Otto Ahnfelt, Kirkehist. saml., 5 R., I, 208 ft.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
