Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 AUGUST HALLENBERG
Till prästens rättigheter hörde utom de ofvan nämnda offer
vid de tre stora högtiderna, kyrkogångs-, vigsel-, barndops-
och jordafärdspenningar m. m. Dessa inkomster voro emeller-
tid helt naturligt af växlande storlek på olika tider och orter.
Vid 1664 års riksdag hade utfärdats förbud mot alltför stort
öfverflöd och för stora folksamlingar vid gästabud,^ hvaraf
följden blef, att prästens inkomster vid dessa tillfällen minska-
des. En del af stiftets präster besvärade sig också med an-
ledning däraf genom sina ombud vid följande 1668 års riks-
dag och ville hafva ersättning för sina minskade intäkter,
hvilket emellertid ej kunde medgifvas. ’ Hvad offret beträffar,
började vid denna tid en och annan blifva mindre villig att
erlägga sådant; somliga underläto det helt och hållet, och af
andra blef det »för en villkorlig ting hållet». Med anledning
af prästerskapets klagomål häröfver resolverade regeringen
vid 1672 års riksdag, att lagens bestämmelser skuUe iakt-
tagas.* Dessa innehöllo, att offer visserligen skulle gifvas.
men däremot icke något om, huru stora offergåfvorna borde
vara,* så att näppeligen mycket vanns genom denna rege-
ringens resolution. ^
Huru praxis rörande prästernas inkomster hade kunnat
utbilda sig vid sidan af lagen och till och med i strid med
denna, visar sig af den fordran, prästen gjorde att vid jord-
fästning för likpredikan erhålla ersättning. I k3rrkolagen var
det visserligen förbjudet att taga »nogen Skenk oc Gaffue
for Bondernis Begraffuelser eller Afflosning»; straffet för brott
’ Förbud för öfverdådighet vid dylika tillfållen hade ock utfärdats under
dansk tid. Rordau, III, 385.
» R. R. >7b 1668.
" R. R. ^%, 1672.
* RORDAM, I, 99, 144.
* Regeringens mening var väl den. att beträffande storleken af offergåfvorna
skulle man rätta sig efter häfd och vana; det var emellertid just detta, som gaf
anledning till klagomålen, då man ofta var oviss om hvad som var häfd. Kommis-
sionen höll särdeles strängt på vana och bruk och det just beträftande offrets stor-
lek. Då kyrkoherden på Hven klagade öfver att han ej som hans företrädare fick
offer från Uranienborg, resolverade kommissionen, att han skulle ha 12 dir i
offer som företrädaren. K. Pr. "/^ 1670.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
