Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KYRKUQA INFÖRLIFYANDE MED SVERIGE 1 I Q
skattas, än hvad som varit fallet under den katolska tiden.
Det lofvades visserligen, att regeringen skulle haf va» eenChriste-
1ig tilsiun, at de bliffue forskaanéde effter leyligheden», ^ men
därom gifves emellertid intet annat löfte än att de nya pålagor,
som biskoparne ålagt ståndet och regeringen afskaffat, skulle
också för framtiden vara afskaffade. ^ Dit kunde dock icke
altarehafren räknas, och någon ändring i denna skatt medgafs
ej heller af vare sig kommissionen eller regeringen. Ar 1681
vände sig det skånska prästerskapet till generalguvernören om
befrielse från altarehafren, men äfven då blef ståndets begäran
afslagen. *
I Skåne var i allmänhet då såsom än i dag gällens eko-
nomiska villkor i allmänhet bättre än både i Halland och Ble-
king; den allmänna välmågan var också i det förra landskapet
större än i de båda senare. Under dansk tid hade därför
prästerna i dessa landskap, såsom de uppgåfvo inför kommis-
sionen, betalat endast half skatt mot deras ämbetsbröder i Skåne.
Efter Roskildefreden hade emellertid denna skillnad utjämnats,
men prästerskapet i Bleking och Halland önskade att få
densamma åter införd. Såväl enskilda präster i Bleking som
ock ståndet samfälldt från såväl detta landskap som Halland
gjorde till kommissionen framstäUning därom.* Därmed vanns
dock intet för tillfället, utan kommissarierna förklarade, att
jordrefningskommissionen först måste genomföra sin under-
sökning.
I sammanhang härmed kan nämnas en annan anledning
till missnöje hos Blekings prästerskap öfver dess ställning i
förhållande till sina ämbetsbröder i Skåne. • Det klagade näm-
ligen öfver, att det ej fått sända särskilda ombud till riksda-
g<u-ne utan hade måst representeras af ombuden från Skåne.
Till 1664 års riksdag hade sålunda biskopen låtit kalla blott
* RORDAM, I, 98.
^ >Oc hues nye besuaring, som Bisperne haffue paa lagd, oc wy haffiie afflagd,
skal blifhie afflagd effter denne dag oc denoom icke mere paaleggis». Ibm.
’ Sami. till Skånes historia. Lund 1871, s. 124, 126.
* K. Pr. ’/jo 1669. Jakob Dronningaards, kyrkoherdens i Ramdala, ansö-
kan. K. Pr. 7io B* ^’ Kyrkoherdens i Lösen, Dan. Jacobssons, ansökan. K. Pr.
^Vi 1670. Blekingska prästerskapets ansökan. K. Pr. ’^.tt 1670 Hallands präs-
terskaps suppliker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
