Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - A. Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden (afslutn. fr. 8:de årg. s. 228)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNES KTRKLIÖA INFÖRLIFVANDE MED SVERIGE ,^j
och om han vore kapabel, insätta honom i hans ämbete.* Med
magistraten i Malmö kom biskopen i tvist år 1668 af samma
anledning, en tvist, som drogs inför 1669 års kommission.
Nämnda år hade magistraten tillsatt en hörare, men biskopen
var ej nöjd därmed utan tillsatte en annan. Generalguvernö-
ren stod emellertid på magistratens sida och förbjöd den af
biskopen utsedde hörarens installerande i ämbetet. Denna in-
stallation företogs dock af kyrkoherden i Malmö, Nils Söfren-
sen. Kommissionen, till hvilken magistraten vände sig för att
få sin rätt af denna erkänd gent emot biskopen, ställde sig
dock på den senares sida. ^
Skolomas ekonomiska ställning var i allmänhet icke sär-
deles god. Deras inkomster betäckte icke alltid utgifterna.
De förra kommo från olika håll; somliga skolor hade kapital,
som bidrogo till deras underhåll. I ordinantian och genom en
förordning af år 1568 bestämdes det, att helgonskylden från
de socknar, som lågo 2 mil nära städerna, skulle läggas till
dessas skolor, som i gengäld skulle uppehålla kyrkosången och
barnaundervisningen i nämnda socknar *. Medlen räckte emel-
lertid icke öfverallt till för den fattiga skolungdomens under-
håll, och i sådant fall var det tillåtet för densamma att gå
s. k. socknegång, hvilket dock icke synes hafva varit brukligt
öfverallt i Skånelandskapen. I Kristianopel och Ronneb}^ an-
höll man sålunda, hos kommissionen att då skolorna i dessa
städer saknade kapital till skolungdomens underhåll, denna
måtte få tillåtelse att >gå sockner på landet och söka någon
undsättning hos allmogen», hvarvid man hänvisade på förhål-
landena i öfre Sverige.’* Hvad lärarna beträflFar, var deras
ekonomiska ställning allt annat än god. Deras inkomster voro
mycket små och utgjordes af olika poster, mestadels från sta-
den, där skolan var belägen. Stundom kände staden sin plikt
att underhålla skolans lärare för tung och begärde understöd
från annat håll. Så begärde staden Karlshamn hos kommis-
sionen för aflöning af en lärare spannmål från kringliggande
> K. M:t till Winstrup ««/9 1672.
’ K. Pr. »Vi 1670.
" RoRDAM I, T 01. Rietz, a. a. s. 577.
* K. Pr. Vio 1669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
