- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nionde årgången, 1908 /
140

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 JOSEF ROSENGREN

sig i samhälle, utan att hon därigenom blifv^it styckad eller för-
vandlad till tvänne människor eller kunnat räknas för mer än en
person, så blifver icke heller samhället i tu styckadt eller för-
vandladt till att vara två samhällen, därigenom att det syssel-
sätter sig med de nämnde tu slags göromålen, utan det är en
och samma menighet, som, då hon vistas i sina borgerliga band-
teringar, det är på sina åkrar och ängar eller i sina verkstäder
etc. etc. eller i sina krigsöfningar etc., kallas stat, men åter, då
hon betraktas i sin religionsöfning och gudstjänst med alla där-
till hörande förrättningar såväl hemma i sina privata hus som i
de offentliga bönehusen^ bär namn af kyrka.
På denna grund blifver det lätt att urskilja, huru statev
och kyrkan böra anses emot hvarandra, nämligen aldrig såsom
tvänne särskilda samhällen utan endast såsom tvänne olika skap-
nader, som hvart och ett mänskligt samhälle måste ikläda sig för
de tvänne stora ändamålens skuld, till hvilka alla människor äro ska-
pade och alla stora samhällen inrättade.
Yill man föreställa sig dem såsom tvänne moraliska per-
soner eller personligheter, hvilket talesätt brukas under tiden
om dem, som hafva mer än ett kall samt olika slags skyl-
digheter att utföra, så skadar det icke, allenast man ej däraf
tager sig anledning att jämväl i den fysiska varelsen rubba sam-
hället ifrån sin komponerade persons enhet De kunna ock jäm-
föras med hvarandra såsom tvänne relationer eller tvänne sidor
eller tvänne alternerande representationer, i hvilka samhället visar
och föreställer sig o. s. v., emedan allt sådant icke hindrar att
begripa, hurusom samhället ändå är ett och samma samt af
samma människor bestående samhälle. Men på hvad helst för ett
sätt man dem jämförer och mot hvarandra håller, så är det i alla
fall lika orimligt att hålla den ena för större eller mindre än den
andra, mäktigare, värdigare och högre eller mindre värdig, lägre
och föraktligare än den andra. Staten kan ej vara större och
manstarkare än k yrka n^ ej heller kyrkan än staten, ty som hvar
och en ledamot af samhället är äfven ledamot af dem bägge, och
det hela, som af dessa alla ledamöter sammantagna utgöres, alltid
måste vara jämlikt med sig själft, så är klart, att det måste vara
lika stort, när det kallar sig kyrka, som när det kallar sig stai,
och när det kallar sig stat, som när det kallar sig kyrka. På


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1908/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free