Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 JOSEF ROSENGREN
vidkommer, så kan och bör ingen annan styrelse komma i
<|va)stion än den, som angår utvärtes författningarna samt ord-
ningsverket och de utvärtes. medlen, som fordras till religionens
vidmakthållande, ty hvad kyrkans inre väsende vidkommer, som
är själfva religionen, så tillhörer det ingen människomakt att
däri något stadga eller författa och ändra, utan måste densamma
lieligt och oförändradt hållas, sådan Gud själf henne stiftat I
lika måtto bortvisas ock alla de inkast, som af kyrko- och andra
förrättningars sammanblandning torde kunna formeras. Allt så-
dant kan så mycket mindre finna rum, som äfvea en stor del af
de världsliga göromålen äro så skilda ifrån hvarandra, att de
aldrig böra sammanblandas, t ex. civile och militäre funktioner
m. fl.; huru mycket mer böra icke då de heliga förrättningar,
hvarmed samhället af religionens dyrbaraste skatter och de gudom-
liga hemligheter delaktigt göres, vara ifrån aUa världsliga göromäl
afsöndrade? Omsider måste ock erinras, hurusom ingen fråga är
om de subordinerande styrelser inne uti samhiälet, helst h var och
en vet, hurusom dessa både kunna och böra vara så många och
så skilda ifrån hvarandra, som det gifves afdelningar på göromåi
samt kall och ämbeten, till hvilkas både handhafvande och sty-
rande annan och annan insikt och erfarenhet fordras. Således
stannar all denna undersökning endast och allenast vid den högst-
rådande makten eller densamma, som åt alla subordinerade sty-
relser samt alla sysslor och ämbeten i samhället lif, rörelse, drift
och ordentlighet gifva skall. Nu, alldenstund, genom hvad ofvaa
anfördt är, till fullo lärer bevist vara, att kyrkan och staicn icke
äro två utan en samhällskropp, och som ingen kropp kan hafva
mera än ett hufvud, ej heller styras af mer än en själ, så följer
ock otvifvelaktigt, att i samhället ej bör vara mer än en högst-
rådande makt, under hvilken både kyrka och stat böra lyda.
Men af samma källor som denna slutföljd sig härleder, följer lika
ostridigt, att denna högstrådande makten bör vara så inrättad, att
hon lika väl kan och förmår besörja bägges angelägenheter, hvar-
till följaktiigen fordras, att hon ej mer bör iillköra staten äii
kyrkan eller kyrkan än staten, utan lika mycket till Myge, och
således ej heller mer vara pa världsligt än kyrko- ell^ mer pit
kyrko- än rärldsliyt sätt artad utan lika sorgfälligt danad och
skicklig gjord att värda dem Ixigge, lika därtill instruerad samt
lika heligt förhanden och förpliktad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
