Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 JOSEF ROSENGREN
Hvem ser då icke, hurusom Kristus med de orden : Världs-
liga herrar regera etc., långt ifrån att för det världsliga väsendet
i världen utfärda slika privilegier, tvärtom betraktar den onda
och fåfängliga världens missbruk af sin makt och myndighet
samt varnar alla sitt rikes innevånare, både höga och låga, att ej
efterfölja dess exempel? Ju fler och starkare de af motsatsen
flytande olägenheter och orimligheter äro, som nu uppräknade
blifvit, dess förr hade man bort komma under kunskap om orik-
tigheten af det ofvan beskrifna sätt, på hvilket man stod i beråd
att författa kyrkoväsendet Icke dess mindre gick detsamma utan
allt betänkande i full verkställighet; man afkastade således icke
allenast påfvedömets kyrkoform utan ock den, som kejsar Con-
stantinus låtit införa, och i stället för att man vid den af honom
anställda reformationen hade tagit första kristna kyrkans inrätt-
ningar för mönster, endast sökande att förbättra och fullkomna,
hvad kristna folkets förutvarande fattiga och förtryckta tillstånd
måst iänma ofullkomnadt af de omständigheter, som hörde till
kyrkans utvärtes höghet och anseende, så ställde man nu all sin
afsikt uppå att betaga henne all höghet och tog mönster af Kristi
förnedringsstånd. England var det enda af de ifrån påfvedömet
sig afsöndrade länder, som ej kunde finna sig vid denna för-
nedringsprincip utan bortlade den päfviska men vedertog första
kristna församlingens eller Constantini kyrkoform. I Sachsen
1527, jämnt 10 år efter reformationens början, blef kyrkofömed-
ringsplakatet på en gång publiceradt och verkställdt, all prakt i
kyrkoceremonier och bruk bortlades. Kyrkogodsen blefvo in-
dragna och lagda under staten. Alla högre kyrkoämbeten blefvo
i grund afskaffade, så att icke en gång namnen mera brukades.
Nya ämbeten inrättades i deras ställen, dock så olika de förra,
att de högsta ibland dem knappt sattes i jämnlikhet med de sub-
alternerande sysslor i andra stånd. I samma mån nedflyttades
alla de öfriga ecklesiastike sysslor. Löner och inkomster inrät-
tades allt efter den låga fot, på hvilken sysslorna blifvit satta.
Likaledes de inkomster, hvarmed kyrkor och de publika hu^ien
skulle byggas och underliållas. Det ena såväl som det andra
kom till största delen att bestå uti allmosoliknande anordningar,
emedan alla reela fonder voro till staten indragna. Detta de
sachsiska ländemas exempel efterföljdes i de flesta delar strax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
