Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1H8 JOSEF ROSENGREN
telligens, att författaren alldeles icke har något skäl att sticka
under stol med sin framställning, så lär icke heller denna för-
klaring befinnas nöjaktig. Och som Wallqvigt icke egentligen
var filosof, så har trots sin hierarkiska tendens en dylik afhaod-
ling måhända inte riktigt passat för hans kynne.
För att komma ytterligare ett steg vidare fram mot målet
för denna undersökning torde jag böra uppvisa, hvilka läror
WalUjvist veterligen drifvit i fråga om kyrkostyrelsen. Detta är
lyckligtvis en mycket enkel sak, ity att hans »Ecclesiastique Sam-
lingar» innehålla under n:r 24 i första flocken (sid. 70) en ar-
tikel af Walk|vist, hvilken är mer än tillräckligt belysande. Det
är här han fäller de ofta citerade, skarpa orden om Verelii Dis-
sertatio de Hierarchia. Artikeln har till öfvorskrift: ^Hisioriett
om den i Sirrige täWmkta inrättningen af ett konsistoriNm
(/enerale, med an7?mrknin(/ar» och inledes med följande förkla-
ring af denna inrättnings föranledning och syftemål: »Sedan
konung Gustaf Adolf med flera ypperliga författningar trodde sig
tillräckligen hafva föresett god ordning i världsliga ärender och
därjämte i bästa måtto beställt om det högre och lägre skol-
väsendet ville konungen pä ett kraftigt sätt göra nyttan af sin
sistnämnda omsorg varaktig och för framtiden stadga, hvad till
skick och trygghet i Guds församling tjänte. Därtill ansågs in-
rättningen af ett öfverkonsistorium vara både nödig och nyttig».
Härefter följer den historiska redogörelsen för ärendets behand-
ling, det tillämnade konsistoriets sammansättning och instruktion
m. m., allt i enlighet med de citerade källorna, nämligen 1) Baa-
zius: 2) »Oförgripeligit Betenckande angående ett Öfver-Consistorii
inrättande i Sweriges Rijke», tryckt 1730; samt 3) Verelins de
Hierarchia. »Under detta konsistorii tillsyn», skrifver Wallcivist
»sattes äfven studerande, som reste till eller kommo från utrike>
oiler, boktryckerierna och hela censuren, utom på skolböcker,
som betroddes bisköparne, samt hospitalerne och barnhusen. Des<
hufvudsakligaste omsorg skulle dock vara, att kättersk lära icke
infördes och kätterske lärare icke innästlade sig». Rörande or-
sakerna till förslagets fall anför Wallqvist i anslutning till
Baazius, att »särdeles de äldste biskoparne voro häremot och
ville ej intaga världslige män, synnerligen mäktige och myndige
rådsherrar i ett andligt kollegium». I en not tillägger han därpå:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
