Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMTANKAR FRA>J SLUTET AF 1700-TALET 179
lighet, utan är fast mera hög tid att med bortläggande af sådan
fördom se noga till, om icke antingen i själfva saken eller i
lärosättet något hufvudsakligt fet ligger förborgadt, som gör våra
motståndares ondska så högst uppretad. Saken, som är vår evan-
geliska lära, kan så mycket mindre hafva något fel, som den är
omedelbart hämtad utur Guds uppenbarade ord, de profetiska och
apostoliska skrifter, bestående alltså icke af annat än gudomliga
sanningar. Men annat måste vi medge om lärosättet. Som alla
människoverk äro ofullkomliga, så kan icke heller detta frikallas
för att vara möjligheten af fel underkastadt. Hvilka fel kunna
göra, att sanningen, ehuru förundransvärd kraft hon har i sig
själf att nedslå allt motstånd, ändå icke får rätt bruka sitt ljus
och sin styrka. Ty om till exempel ett lärosätt befinnes vara så
inrättadt, att de sanningar, hvilka börda stödja hvarannan, icke
utan styckade och strödde förekomma, så att det naturliga sam-
bandet saknas; om det, som sist borde läras, först föreställes och
det första sist, om några delar finnas afglömde, som vid samman-
sättningen kunna umbäras, så att här eller där träffas en länk
borta ur kedjan, och isynnerhet om några begrepp antingen så
utvidgas eller så inskränkt tagas, att de däraf dragne slutsatser
alldeles omkullstöta hvarannan, så har man icke långt efter or-
saken, hvarför en af idel hälsosam lärdom bestående lära kan
blifva både misstänkt, hatad och förnedrad. Icke anklagar jag
vårt lärosätt för alla nyss uppräknade fel, men som det dock torde
vidkännas några, så yrkar jag endast nödvändigheten af pröfning
och det i anledning af en i kristna kyrkan, så ofta som villfarelser
uppkommit, härskande sed.
Huru sorgfällige voro icke i det målet de första 5 seklernas
lärofäder? Hade det grasserande kätteriet fått sin upprinnelse af
något mindre välpassadt talesätt, så hade man bort de uttryck,
som ante motam controversiam varit i bruk, och införde andra,
som ej voro det kätterska bruket underkastade. V^ar anledningen
tagen af något ämne, som förut ej varit påtänkt eller omständ-
ligen utredt, så betänkte man sig däröfver, rådfrågade skrifterna
och lade till hvad som fattades i trosläran, hvilken alltså mer
upplystes, förbättrades och så vidare. Huru troget följde man
icke detta exempel jämväl i lutherska reformationstiderna? Så
mycket högre tyckes fördenskull sådan omtanke vara nu af nöden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
