Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPORMTANKAR FRÅN SLUTET AF 1700-TALET 187
och alla nådemedel samt utan all kännbar verkan af den i
Kristus gifna nåden, både inom och utom dem; likaledes att denna
nåden verkligen icke har någon befattning med dem, förrän hon
gripit dem an med det uppenbarade evangeliska ordet, så att de
få höra eller läsa och inhämta detsamma, men vi tillika funnit,
hurusom både vår tids erfarenhet och all världs historia intygar,
att icke l,000:de delen af människosläktet har fått den förmånen,
helst därmed gått så olika tiU, att än hafva flere 1,000 år för-
lidit, under hvilka hela världen blifvit lämnad i sin blindhet, utom
ett enda folk, åt hvilket han unnat sitt uppenbarade ord, än åter
har han gjort anstalter att utsprida detsamma ibland alla män-
niskor, hvilket dock strax därpå hafver upphört, så att ordet
återigen kommit att stanna inom en ganska liten del af jordens
krets; sedan vi nu gjort oss alla dessa föreställningar och vi sett
möjligheten att undvika alla de farliga slutföljder, som häraf ville
omedelbart följa, så hafva vi omsider funnit oss nödsakade med-
gifva, att Gud icke rundligeii kallar alla utan endast få män-
niskor, men tillika påstått, hurusom det är nog, att ingen finnes
vara alldeles utesluten, emedan han åtminstone uti Adams och
Noaks tid, nämligen i dessa sina stamfäder, blifvit kallad och för-
modligen jämväl uti apostlames tid, om hvilka sistnämnde man
utom eller emot hi^risk sanning föregifver, att dessa skola gjort
en så vidlyftig vandring omkring hela den bebyggda världen, att
evangelii kunskap kommit till alla människor, som då lefde. Hvad
åter det vidkommer, att Gud låter bero vid en så sparsam kal-
lelses förunnande åt den allra största och otaligaste människo-
hopen, så tillstå vi, hurusom ingen annan orsak kan gifvas till
ett så underligt förhållande, än att han därmed antingen måtte
hafva velat träffa det förakt, som deras forna stamfäder och dessa
med dem hafva begått emot den då förunta kallande nåden, eller
ock, att han därmed velat bevisa, huru outrannsakliga hans vä-
gar äro.
Utom det att ingen kristen annat kan än tycka ömt vara
då han ser, att den tröstefullaste af alla kristendomssanniugar, den
nämligen som skall förklara Guds uppsåt att till saligheten kalla
alla människor, ställes uppå så vacklande grunder, så öppnar
man ock härigenom åt irreligionisterna det önskligaste fält att
utbreda sina skändliga försmädelser emot de kristnas Gud och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
