Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMTANKAR PRAN SLUTET AP 1700-TALET 195
ipsum eller att noga känna det tillstånd, i hviiket vi födas, ett
af de viktigaste ämnen för en lära, som afhandlar religionen.
Men i detta så angelägna ämnet måste man erfara, hurusom en
af de omistligaste delar fattas.
De egenskaper, med hvilka alla människor utan åtskillnad
födas och som utgöra deras både ut- och invärtes tillstånd, här-
röra alla utan tvifvel ifrån våra första föräldrar, dock icke ifrån
deras första fullkomlighet utan ifrån de förändringar, som till-
dragit sig i deras tillstånd, innan de fortplantat sitt släkte; dessa
förändringar äro tvänne: fallet och upprättelsen. Om det förra
höre vi mycket talas, hvad för ett olycksaligt arf det tillskyndat
oss; men om den senare, huruvida vi därifrån fått något arf eller
icke, är i hela vår troslära en högst förunderlig tystnad. Om
likväl äfven ifrån densamma något arf tillflutit oss, som vi verk-
ligen åtnjuta, så bör detsamma icke heller förtigas utan så myc-
ket mer erkännas, som Gud annars ej varder af oss rätteligen
prisad utan snarare oförrättad, då vi tänka, att han endast velat
låta oss erfara det onda och beklagliga men alls intet af det, som
bättre var uti våra första föräldrars tillstånd, hvartill kommer, att
vi uti sådant fall icke heller rätt känna oss själfva.
Jag vill fördenskull söka till att bevisa, hurusom upprät-
telsen ej mindre har lämnat oss uti arf gående goda, än fallet
har åstadkommit onda följder; hvarefter sedan icke svårt blifver
att igenfinna, hvad till hvartdera slaget hörer, och bägge delar
med hvarandra såväl jämföra som ifrån hvarandra åtskilja.
Hvad alltså bevisandet vidkommer, så behöfves icke därtill
mer än hugkomma den osvikliga grundsanningen, att lika gäl-
lande orsaker måste hvar i sitt slag, så framt omständigheterna
eljest äro lika, medföra lika påföljder och verkningar. Nu var
Adams första synd, hvarmed han föll, och hans första tro, hvar-
med han uppstod, tvänne sådana steg, som, ehuru olika till sla-
get, likväl ej annat kunna än i allt afseende, hvar i sitt slag,
skattas för lika högt gällande orsaker. Hans omständigheter eller
ställning i anseende till efterkommandena var också alldeles lika,
då han föll, som då han upprättades; ty om han både physice
och moraliter var ett med dem i det ena, så var han det ock i
den andra händelsen. Däraf följer fördenskull otvifvelaktigt, att
om hans första synd var mäktig till att draga efterkommandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
