Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - J. Rosengren. Några kyrkliga och pedagogiska reformtankar från slutet af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 JOSEF ROSEXGREX
sådan dag för all dess tid heligt? Eller skulle icke denna täflan,
dessa belöningar vara mera talande till hjärtat och kraftigare egga
snillet, gifva verksamhet åt fliten och styrka tålamodet vid en och
annan svårare lektion, än kanske alla lärarens förmaningar under
hela året tillhopa tagna? Härigenom kunde icke den fattige yng-
lingen lida någon orättvisa, ty om han vore förtjänt till under-
stöd och uppmantran, skulle den icke heller fela honom; äfven-
som han i annan händelse häraf borde öfvertygas, att hans ut-
komst och lycka borde sökas genom annan utväg än studier.
Jag vågar icke nämna något om sättet att proportionera dessa
premier eller att oväldigt utröna de täflandes företrädesrätt De
högt upplysta män, som hafva öfverinseendet öfver rikets skol-
väsende, kunna icke misstaga sig att härom stadga sådana för-
fattningar, som svara mot ändamålet och äro lämpliga till alla
härvid mötande viktiga^omständigheter, om de skulle någon gång
finna en sådan ändring vid beneficiernas distribution nyttig för
skolorna.
6:0) Fet^ier. — Den kloka författning, att skolornas ämbets-
män vissa tider på året äga tillstånd att taga sig något anderum
— någon liten hvila under ett arbete, som är mera ihärdigt och
förenadt med flere besvär och olägenheter än kanske alla andra
sysslor, torde medgifvas vara högst rättvis och billig.
Men det är ej alltid billighet och rättvisa kan synas, eller
deras röster kunna höras under sorlet af fördomens och egennyt-
tans mera högstämmiga ton. — Man påstår därför, att dessa
ferier i så måtto skada undervisningsverket, som de lämna ung-
domen tillfälle att under denna ledighet öfva åtskilligt själfsvåld,
samt glömma bort en del af hvad den läst under arbetstiden; och
då detta kan bestyrkas af ett och annat exempel, blifver det svårt
nog att bestrida. Detta har ock förmått åtskilliga lärara att icke
gagna sin förunta bvilotid utan fortsätta undervisningen under
ferierna för att bibehålla det allmännas förtroende och att vinna
någon hjälp till sin utkomst för denna privata information. Att
afskaffa dessa ferier vore således att ej allenast göra skoleoket
tungare utan ock att beröfva oxen, som tröskar, en del af sin
föda, just därför att han drager sitt ok mera jämnt och med
mindre hvila än andre. Också lärer det medgifvas, att ej alla
lärares kropps- och sinaeskrafter skulle synnerligen länge uthärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
