Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - Hj. Holmquist. De äldsta urkunderna rörande ärkestiftet Hamburg-Bremen och den nordiska missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 HJ. HOLMQUIST
F. C. Dahlmann .och G. Waitz: Quellen und Bearbeitungen
•der deutschen Geschichte, 7 uppL, utgifven af E. Brände n-
burg 1906 med Ergänzungsband 1907. För nyare svensk
Utteratiir torde äfven observeras K. Setterwall: Svensk histo-
risk bibKografi 1875 — 1900, 1907.
Bearbetningarna öfver tidens historia komma vid denna
IcäUstudie endast i andra hand till användning. Blott några
af de viktigaste må ock nämnas. Rimberts Vita Anskarii
hör närmast till primärkälloma. På gränsen till denna står
ock i vissa afseenden framställningen af Nordens historia hos
medeltidens store mästare i historieskrifning Adam af Bre-
men: Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum (tryckt bL a.
i Scriptores rerum Germanicarum). Han öste ur Vita Anskarii,
Bremer-arkivets urkunder, som vi äga bevarade i afskrift (se
nedan), samtf äfven någon enda, som ej blifvit på annat sätt
bevarad. Snart kom Anskariuslitteraturen att utgå firån
Adams redan åtskilliga färgade framställning och från den
frodiga växande legenden; Vita A. var vid nyare tiders början
redan förkommen. Ett nytt skede i historieforskningen om
denna tid kom med den för sina växlande lefnadsöden bekante
katolske konvertiten Philipp Caesar. Denne påträffade i
Hamburg åter Vita A. i en gammal visserligen interpolerad
(se nedan) handskrift och utgaf den förkortad tillsammans med
biografierna öfver Willehad och Rimbert i Triapostolatus sep-
tentrionis 1642; i ett appendix tryckte han åtta urkunder om
Hamburg — Bremens äldsta historia, hvilka han i afskrift fann på
pergamentomslaget till sin hamburgerkodex. Såväl Vita A. som
urkunderna blefvo af utomordentlig betydelse för forskningen;
<le senare ha, som nedan skall ådagaläggas, visat sig alla vara
äkta (utom en) och återgifva den samling urkunder, som Anskar
själf föranstaltade. ^ På grundvalen af Caesars upptäckt skref-
vos nu de flesta bearbetningarna af tidens historia. Ny förvir-
ring åstadkommo emellertid i i8:e århundradet de djärfva Cor-
veyska förfalskningarna af katoliken F. C. PaulHni (f 1712) och
protestanten J. F. Falke (f 1753),* hvilka sdlmänt troddes och
* Om Anskart arkandsamling, se nedan vid ViU Willehadii, Anskars mnd-
skrifvelse och de respektive urkunderna.
* Se nedan till afdelningen: de corveyska annalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
