Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - Hj. Holmquist. De äldsta urkunderna rörande ärkestiftet Hamburg-Bremen och den nordiska missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 HJ. HOLMQUIST
Ungefär samma uppgifter som ofvannämnda amialer om
nordiska missionens förhistoria lämnar Einhards mest berömda
verk, det nyssnämnda Viia Karoli,^ hvilket trots sina talrika
historiska misstag är ett af medeltidens få klassiska historiska
arbeten. Det förf attades • kort efter Karls död, enär det finnes
omnämndt af en samtida redan år 820. ’ Dess största förtjänst
är den konkreta och plastiska framställningen af personlig-
heterna, och det ur klassisk synpunkt i hela medeltiden ena-
stående stilistiska mästerskapet,’ dess största brist är de kro-
nologiska uppgifternas otillförlitlighet. I sin helhet är Vita
Karoli en trogen afbild af hela den karolingiska bildningen
med dess tydliga om ock fruktlösa sträfvan att efterlikna den
latinska klassicismen. En utförligare undersökning af den
märkliga skriften tillhör icke denna plats.
Några annaler och krönikor från karolingertiden, hvilka
blott i förbigående meddela en eller annan notis af värde för
vårt ämne, må här utelämnéis.
Kcirls förnämste medhjälp£U’e i missionsarbetet bland sach-
sarna och den egentlige grundläggaren af det för Nordens
historia viktiga biskopsdömet Bremen var som ofvan sagts,
northumberländaren Vilhaed, lat. WiUehadius. Från omkring
775 till dödsdagen i no v. 789 var Willehads lif, med ett kor-
tare af brott, ett träget missionsarbete. Den medeltida biografi:
Vita Willehadii, * som berättar om detta arbete, vinner för oss
’ Pertz, M. G., II s. 426 — 483; den där meddelade texten är dock fler-
städes bristfällig; en bättre, kritiskt sofrad text ger Jaffé: Bibliotheca remm ger-
manicarum, IV sid. 504 ff. (Pertz utkommen i ny upplaga bearbetad af G.
WaiU 1905).
* Wattenbach, Is. 153. Bloch a. a. betviflar dock denna uppgift och
sätter gränsen ante quem, som ofvan sagts, till 824, dä Vita säkert var känd vid
hofvet. Enligt Bloch och H. Wibel a. a. är terminus a quo 817.
^£. Norden: Die lateinische Literatur im Obergang von Altertum mm
Mittelalter, i Die Kultur der Gegenwart 1:8, 2 tlppl. 1907 sid. 433. Om Elinhards
förvänande förmåga att bredvid kyrkofäderna och Yulgata äfven tillgodogöra sig de
klassiska latinska författarna, och detta i Vita vida mer än i hans andra skrifter,
se A. Schmidt: Die Sprache Einhards, ein Bdtrag zar Einhardsfrage, diss. Greis-
wald 1904.
* God edition hos Pertz, M. G., II s. 378—390.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
