Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - Hj. Holmquist. De äldsta urkunderna rörande ärkestiftet Hamburg-Bremen och den nordiska missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 HJ- HOLMQUIST
787 och 789, liksom äfven Annales Laureshamenses. — En
annan möjlighet till förklaring af Vitas riktiga sakuppgifter
står ock öppen. Adam af Bremen nämner som en af sina
källor 3 ggr (kap. 15, 20) liber donationum Bremensis ecclesuE.
Denna är förkommen, men Vita Anskarii kap. 41 gör det
sannolikt, att Anskar själf grundat denna genom att göra en
samling af urkunder om sitt stift. ^ Möjligen har då Vita
Willehadii ur densamma fått sina sakuppgifter.
Det är eget att iakttaga, hurusom de äkta och tillför-
litliga urkunderna väl berätta om Willehads invigning till
biskop, men intet veta om inrättandet af ett biskopsdöme i
Bremen år 787 (Willehads invigningsår). Visserligen kan
Willehads verk sägas ha de factö grundat stiftet Bremen, men
det egentliga upprättandet af detsamma skedde dock först
efter den slutliga freden 804 genom Willeriks invigning. Den
vanliga framställningen af bremerstiftets upprättande år 787
beror af Karl den stores stiftelseurkund för biskopsdömet Bre-
men af den 14 juli 788.* Denna urkund användes redan af
Adam af Bremen och efter honom af de flesta författare öfver
ifrågavarande tid. På 1600-talet blef dess äkthet först be-
tviflad pch sedermera med allt viktigare skäl angripen. De
sista försvararna af äktheten voro W. von Hodenberg och
H. Böttger, vid midten af 1800-talet, men de äga ingen be-
tydelse; förfalskningen är nu ställd utom allt tvifveL’ Redan
uppgiften om urkundens författare är omöjlig: »Hildibald
archiepiscopus et sacri palatii capellanus.» Det fanns i frän-
kerriket blott en archicapellan, och denne var 788 icke Hildi-
bald, utan Hilduin, enligt Karls historieskrifvare. Och vore
än Hildibald archicapellanus, så kunde han icke dock Samtidigt
bära titeln archiepiscopus.* Men än större svårigheter finnas;
där talas om ett »Signum domini Caroli imperatoris ac regis
* Wattenbach s. 201, v. Schubert: Ansgar s. 164. Urkunderna delvis åter-
gifna i Caesars ofvannämnda pergamentsafskrift; jag återkommer till dem.
» H. U. B. n:o 2.
’ Se särskildt Waitz* recention af H. Böttgers arbete i Göttingiscfae GeL
Anzeigen 1860 s. 127 — 137. Jfr åfven F. Wichmann a. a. i Zeitschrift des histor.
Vereins för Niedersachsen 1904 s. 275 ff.
^ Enligt Hinkmar: de ordine palatii m. fl. dokument G^tt. Anz. s. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
