Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - Hj. Holmquist. De äldsta urkunderna rörande ärkestiftet Hamburg-Bremen och den nordiska missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KÄLLORNA TILL NORDISKA MISSIONKNS HISTORIA 259
den föreligger oss. ^ Den blef först bekant genom den nyss-
nämnda pergamentafskriften på CaBsars kodex, men har sedan
äfven blifvit funnen i en handskrifven berättelse i Helmstädts
bibliotek. Den saknar underskrift och datering men bör sättas
före år 823, då Ebo redan döpte hos danskarna.* Då försam-
lingen i Attigny enligt annalerna ägt rum 822, bör sannolikt
bullan dateras till detta år. ^ Till såväl form som innehåll öfver-
ensstämmer den med hvad vi för öfrigt veta om Pascalis och
de dåtida förhållandena; och den erhåller ett direkt stöd genom
Anskars ofvannämnda bref och en notis i Annales Einhardi
823. Dess äkthet har ej heller varit bestridd.* Den äger
värde äfven genom sina detaljanordningar för missionsverket.
Särskildt intressant är att observera, att den alldeles förtiger
kejsaren; påfvedömet ger här Anskar samma uppdrag, som
förut gifvits åt Augustinus i England och Bonifatius i Tysk-
land: att bedrifva missionen under påfvedömets ledning och
att sålunda grunda en romersk-katolsk kyrka. ^
Grundandet af ett kloster (cella) på den af kejsaren
skänkta platsen Welanao (Mtinsterdorf) i Holstein blef första
åtgärden. Härifrån bedrefs första gången egentliga missions-
arbete i Norden, närmast Danmark. Ebos missionsförsök till
Danmark blef dock till slut ett misslyckande,® liksom senare
Anskars sändande med kung Harald. Kejsar Ludvigs vankel-
mod och svaghet samt hofpartiernas strider beröfvade den
begynta missionen det nödvändiga yttre stödet. De verkligt
nitälskande männen, främst Ebo och abboten Wala, nödgades
gå förbi kejsaren till påfven för att rädda det hotade verket.
Så fingo anvisningarna i Pascalis I:s bulla nästan omedelbart
’ H. U. B. 0:0 6; Klippel, Beilage 2; Jaffé n:o 2553, Hasse n:o 2.
’ EDligt uiDales Einhardi och annales Xantenses.
’ Sä ock Hasse n:o 2. H. Böhnner i RE3, XIV art. Pascbalis I sflger,.
att Pascalis onppf ordrad utnämnde Ebo till påflig vikarie år 823. Detta strider
dock mot annalerna.
* Ett undantag bildar dock Tamnas ofvannämnda dissertation 1888, som
förklarar alla urkunder och buUor om nordiska missionen vara förfalskningar; den
sanningskärna, som däri möjligen döljes, liter sig ej vidare utskala. — Detta får väl
närmast betraktas som ett bekvämt sätt att undslippa detaljvärdering af käUorna»
’ v. Schubert: Schleswig- Holstein s. 35 f.
® »Ebos resa till Danmark är ej att uppfatta såsom ett egentligt missions-
företag, utan såsom i främsta rummet en statsaktion», Lundström s. 188.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
