Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - Hj. Holmquist. De äldsta urkunderna rörande ärkestiftet Hamburg-Bremen och den nordiska missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KÄLLORNA TILL NORDISKA MISSIONENS HISTORIA 269
fördraget taga dessa annaler allt fortfarande hänsyn äfven till
Italien och Tyskland. Under åren 835 — 861 äro de skrifna
af biskop Prudentius af Troys och citeras då ofta som »Pru-
dentii Trecenis Annales».^ — 2) Annales Fuldenses,^ äfven-
ledes en fortsättning af Karls riksannaler under Ludvig den
fromme och hans söner, men med lokal färg såsom utgångna
ur ett kloster (Fulda, där en ifrig historisk och litterär verk-
samhet länge bedrefs). Dess författare ha dock ej saknat för-
bindelse med hofvet. De äro de bästa af Ludvigs annaler,
objektiva, enkelt men konstnärligt hopsatta, förstå att skilja
mellan hufvud- och bisaker och visa sig i allmänhet utom-
ordentligt väl underrättade. Närmast äro de en fortsättning
af Annales Laurissenses, som upptagas och samarbetas med
andra; från år 829 föras de fullt själfständigt af en eljest obe-
kant munk Enhard. Strid pågår för närvcLrande bland for-
skarna, om Enhard blott är en förvrängning af Einhard, i så
fall den berömde historieskrifvaren, eller ej.’ Största värdet
vinna annalerna, då efter Enhard munken Rudolf, Hrbans
lärjunge, öfvertager fortsättningen, under åren 839 — 863. Här
når språkets renhet och framställningens kleirhet upp i jämn-
höjd med Annales EinhardL*
Chronicon de gestis Narmannorum in Francia 820— 897*
är mindre betydande, enär den hufvudsakligen öser ur Annales
Bertiniani. — Vita Hludovoici pii^ är skrifven redan under
Ludvigs lifstid af en eljest obekant landtbiskop under Trier,
Thegau eller Degau; den är en panegyrik med dålig form och
^ För vårt åmne komma bi. a. i betraktande Pertz I s. 428—431, 436, 437,
441, 442. — Frän 861 till 882 äro dessa annaler sknfna af den berömda Hincmar
af Reims.
* Pertz, M. G., 1 s. 337—415. Wattenbach I s. 183—187.
’ Som ofvan sagts identifierar F. Kurze Enhard med Einhard och anser,
att denna del af Annales Fuldenses legat till grund för de s. k. Annales Einhardi.
H. Wibel bestrider Einhards författarskap.
* För vårt åmne komma bl. a. i betraktande Pertz I s. 360, 361, 364. —
F. Kurze: Cber die Annales Fuldenses, i Neues Archiv etc. B. 17 1892 sid. 83 f}.,
gpifrer en ingående analys af annalerna anda till 887, med deras bajerska fortsått-
xiizig till 901.
* Pertz, M. G., I s. 532 ff,
« Pertz, M. G., II s. 585—604, Wattenbach 1 %, 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
