Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Bergstrand, A. Från apostlarnes tid i Rom, anteckningar om Roms äldsta kristna minnesmärken. Anm. af Hj. Holmquist - Horst, St. Luther in den Wandlungen seiner Kirche. Anm. af G. Walli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0BAN8KNIN0AB OCH ANMÄLNINGAR 385
Till sist komma ett par kortfattade kapitel; »Målningarna
i Katakomberna», »Inskrifter på grafstenar i det kristna I^te»
ranmuseet» och »Skulpturerna i det kristna Lateranmuseet».
Här kan frågas, om man ej är benägen att datera den kristna
skulpturens utbildning för sent; fyndet af Hi|>polytos’ bildstod
borde väcka betänksamhet — Författaren tillfogar, tacknäm-
ligt nog, äfven »några blad ur katakombernas historia». Deras
sammanlagda längd under Rom uppges efter romerska för-
fattare till 900 km. (å sid. 6 uppges sträckan till 90 km.) Med
ett »slutord» om de nuv. kyrkliga katakombfesterna ändas
den värdefulla boken, hvars läsning underlättas äfven genom
en förstklassig typografisk utstyrseL
(Sedan denna anm&lan skrefs, hafva flera synnerligen värdefulla undersök»
uingar om katakomberna sett dagen, bland hvilka må nämnas L. von Sybel:
Chiistliche Antike I 1906, J. WnriG: Die altchristlidien Skulpturen etc. i9o6>
och H. Leclércq: Manuel d’archeologie chrétienne 1907. Anm. af förf. vid
tryckningen.)
Hj, H-t
Horst Stephan: Luther in den Wandlungen seiner
Kirche, Giessen, Alfred Töpelmann 1907, 136 s. Mk. 2: 60
Hurudan har Luther under olika tider framstått för den
kyrka; som namnes efter honom? Se där den fråga, t^l hvars
besvarande förf. af föreliggnde studie sökt lämna ett bidrag.
Det är historien om skilda tiders olika Luthertyper han gif-^
ver. Men i och med detta äfven en teckning af i hvad mån
Luthers kyrka förmått fatta och tillägga sig hans rika per-*^
sonlighet och hans djupa religiösa erfcirenhet, i hvad mån hon
ägt rätt till namnet evangelisk-luthersk. — Anmärkas bör
härvid från början, att förf. vid sin undersökning inskränkt
sig till den tysk-lutherska kyrkan.
Luthers samtid öfverlämnade sig oreflekteradt åt hans
väldiga personlighet. Väl stötte sig svärmare och vederdöpare
på hans person och fromhet. Deras svärmiska entusiasm re-
volterade mot hans predikan om de objektiva realiteternas
betydelse, deras asketiska uppfattning reste sig mot hans
positiva ställning till världen. Men dessa undantagna, var
han under reformationens första tid intill bondekriget i stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
