Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Två bidrag till den lutherska ortodoxiens historia. Reinhard, J. Die prinzipienlehre der lutherischen Dogmatik von 1700 bis 1750 (Hollatz, Buddeus, Mosheim). Weber, E. Der Einfluss der protestantischen Schulphilosophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBANSKNIKOAB OOH ANHÅLNINOAB 39Q
han gjort uppgiften väl lätt för sig. Blott sparsamt tager han
någon hänsyn till andra dogfmatici än de tre, han valt ut så*
som typer, och på samma sätt inskränker han sig i fråga
om dessa väsentligen till ett referat af de ^elar, där princip-
läran uttryckligen behandlas. Äfven torde det särskildt i fråga
om Mosheim — själf ärj han nog eljes i hög grad represen-
tativ, men, såsom förf. själf påpekar (sid. 3), gäller näppeligen
detsamma om hans dogmatik — sättas i fråga, om valet af
typer är det allra lyckligaste. I alla händelser skulle det g^-
vet varit en vinst, om någon af de riktigt gamle, utförligare
én hvad i återblicken på Melanchton och Joh. Gerhard (sid
32 ff.) skett, fått komma till tals. Och något vid sidan af
ortodoxismens hufvudlinje finnes en man, som i denna fråga
tilldrager sig ett särskildt intresse: MusÄUS, som stundom af
sina samtida anklagades för att sätta en naturlig teologi i st
f. den på uppenbarelsen grundade, och som kanske mer än
någon annan egnat sin uppmärksamhet just åt det här be-
handlade problemet (bL a. i en särskild skrift: introductio in
theologiam, qua de natura theologicK naiuralis et revelatce . . .
agitur 1579. Jfr Kunze PRE • XIII sid. 575 f.). Å andra sidan
har Reinhards framställning just genom den starka begräns-
ningen vunnit en synnerlig klarhet och lättöfverskådlighet, I
stort sedt gör den ock — på någon detaljgranskning hafva vi
visserligen ej kunnat ingå — intrycket af noggrannhet och till-
iörlitlighet. Ett par små inadvertenser må dock påpekas. När
R. (sid. 79) om Mosheim yttrar, att »man med rätta menat, att
hos honom det bästa i pietismen återfinnes», strider detta ej blott
mot den häfdvunna uppfattningen, utan står ock i sällsam mot-
sägelse med Reinhards egen framställning i öfrigt, där det
åter och åter påvisas, hurusom de varmare religiösa tanke-
gångar, som äfven hos de äldre ortodoxe mångenstädes låta
sig förnimmer, men som hos Buddeus under pietismens infly-
tande än starkare framträda, hos M. så godt som fullständigt
saknas. På ett annat ställe (sid. ,91), låter han samme Mosheim
yttra, att »den helige Andes vittnesbörd ej kan bevisa skrift-
innehållets sanning utan endast skriftens egenskap af organ
för Guds nådeverkan.» Det är en tanke, som erinrar om den
helt modärna visshetsläran, och som i grunden skuDe betyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
