Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Två bidrag till den lutherska ortodoxiens historia. Reinhard, J. Die prinzipienlehre der lutherischen Dogmatik von 1700 bis 1750 (Hollatz, Buddeus, Mosheim). Weber, E. Der Einfluss der protestantischen Schulphilosophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 ORANSKNINOAB OCH ANMÄLNINGAR
ett genombrytande af det rådande intellektualistiska skemat
R., som med rätta finner denna anmärkning »sällsam» hos en
eljes så inbiten intellektualist, sätter själf ett frågetecken vid
sin tolkning och bifogar för säkerhets skull den latinska tex-
ten: »pontificii putan t, nos testimonio sp. s. probare vdle veri-
tatem librorum divinorum, quum eo tautum divinitetem dog-
matum probare velimus.» Här står, såsom man ser, ingen-
ting om skriften såsom nådemedel, och den rätta tolkningen
framgår- i själf va verket af Reinhards egen framställning på
de närmast följande sidorna (sid. 93 f. o. s. v.), där han på-
pekar, huru M., med sin förmedlande tendens och såsom ett
äkta barn af sin tid, i försvaret för bibelordets sanning, klar-
het o. s. v. med förkärlek inskränker beviset till de »frälsnings-
nödvändiga lärosatserna»: allt i skriften, som ej omedelbart
betygar sig såsom sanning, är ej heller oumbärligt o. s. v.
Något annat är det tydligen ej heller det anförda stället med
sin motsättning: »librorum divinorum», »dogmatum» vill säga.
Af helt annorlunda komplicerad och svårtillgänglig art
är det problem, som Weber upptagit till behandling. I det
han vill utreda »den protestantiska skolfilosofiens inflytande på
den ortodoxt-lutherska dog^matiken, kommer hans arbete till sin
ena sida att röra sig på ett område, som torde höra till de
mest okända inom hela det mänskliga tänkandets historia. De
ortodoxa teologerna känna vi dock alla åtminstone tQl nam-
nen — om än ofta föga mera — men det skulle vara intres-
sant att veta, hur många af oss minnas sig ens hafva hört
talas om sådana en gång vidtberömda representanter för den
samtida universitetsfilosofien som exempelvis Gutke — »den
protestantiska skolfilosofiens finaste hufvud» (Weber sid. 2)
— ScHEiBLER, Jacob och Cornelius Martini o. s. v.?
Hvarken i filosofiska eller teologiska uppslagsböcker åter-
finnas deras namn. Teologen betraktar dem såsom filosofer,,
filosofen såsom teologer — man kan ju knappt undra på,,
om filosofiens historia ej visar något synnerligt intresse för
filosofer, som ej blott låta sig af teologerna förehåUas utan
själfva enträget betona, att filosofien ej vill och ej får vara
något annat än teologiens tjänarinna, som blott har att åt
den prestera det formella begreppsmaterial, denna för sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
