Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Två bidrag till den lutherska ortodoxiens historia. Reinhard, J. Die prinzipienlehre der lutherischen Dogmatik von 1700 bis 1750 (Hollatz, Buddeus, Mosheim). Weber, E. Der Einfluss der protestantischen Schulphilosophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBAKSKNINOAB OCH ANMÄLNINOAB 4OT
ojämförligt högre uppgifter behöfver. Dock vore de helt visst
ett bättre öde värda. Har Weber rätt, när han|(sid. 170) be-
tecknar Leibnitz såsom »den protestantiska skolfilosofiens
störste son», kunna dess tidigare representanter svårligen vara
filosofen helt likgiltigéu Och att de i teologiens historia hafva
grundade anspråk att minnas, visar på ett öfvertygande sätt
hela Webers utomordentliga skarpsinniga och rikhaltiga samt
— såvidt vi kunna döma — mycket noggranna undersökning.
Det är en intressant vexdverkan mellan filosofi och teologi,,
han konstaterar. Den protestantiska skolfilosofien fullföljer väl
i stort sedt den medeltida aristotelismens traditioner, men nå-
gon blott represtination är det dock ej. Träder man den när*
mare, märker man fastmer ett ganska energiskt arbete på att
omgestalta de medeltida begreppsformerna, där i själfva ver-
ket också så mycket af medeltida katolskt innehåll ligger för-
doldt, till en för den nya reformatoriska åskådningen bättre
passande dräkt — Weber anser sig t. o. m. (sid. 10 1 m, fL st.)-
kunna tala om en, visserligen hämmad, sträfvan efter »en ny
metafysik». Men till tack för de impulser filosofien från teo*
logien mottagit, har den ock gjort denna viktiga gentjänster.
Närmast naturligtvis i metodiskt hänseende. Under di»
rekt inflytande af den af filosofien skarpt utarbetade distink-
tionen mellan teoretiska och praktiska vetenskaper och hvar-
deras metoder föranleddes ^en ortodoxa dogmatiken små-
ningom till en omläggning af hela stoffets systematiska an-
ordning. I stället för den »syntetiska» metoden — som, ut-
gående från Gudsbegreppet såsom den högsta real- och kun-
skapsprincipen, därur söker deducera fram de olika trossatserna
— hvilken de äldre ortodoxa dogmatikerna följa, träder hos
de senare den af filosoferna för de pi-aktiska vetenskaperna
utarbetade »analytiska» metoden, som har sin egenart däri,
att den, utgående från fastställandet af målet, frälsningen, och
efter en betraktelse af människans genom syndafallet föror-
sakade nödtillstånd och frälsningsbehof, fattar såsom teologiens
egentliga syfte att visa människa vägen till denna fräls-
ning. Hur det hela är tänkt, ser man åskådligast i de alle-
goriska omklädnader, i hvilka metoden understundom fram-
träder. Så ger t. ex. Dannhauer sitt dogmatiska hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
