Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Två bidrag till den lutherska ortodoxiens historia. Reinhard, J. Die prinzipienlehre der lutherischen Dogmatik von 1700 bis 1750 (Hollatz, Buddeus, Mosheim). Weber, E. Der Einfluss der protestantischen Schulphilosophie auf die ortodox-lutherische Dogmatik. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORANSENINOAR OCH ANMÄLNINOAB 405
som Vara’ såsom ’bestånd*; dess korrelatbegrepp är ej blif-
vandet utan den inhärerande accidensen» — hur har det här
gått att få plats för den lefvande historia, af hvilken luther-
domens ett och allt: rättfärdiggörelsen af tron lefver? Ritschls
och Kochs svar på dessa frågor utfaller rent negativt. Hela
den ortodoxa läran om frälsningstillegnelsen behärskas enligt
dem af en falsk metérfysik och ett »hyperfysiskt», oetiskt nå-
debegrepp. Nåden verkar på magiskt sätt bakom medvetan-
det och låter så det religiöst-etiska lifvets personliga karaktär
ej komma till sin rätt.
Det afgörande beviset härför fann Ritschl, som bekant,
i läran om unio mysHca, Och i själfva verket — håller man
samman det gamla substansbegreppét: det bakom alla de kon-
kreta egenskaperna hvilande, obestämda allmänna varat, med
dessa dogmaticis tal om de gudomliga och mänskliga »sub-
stansernas förening» såsom frälsningsprocessens mål, ser det
betänkligt ut; »hvarifrån denna hemlighetsfulla substansernas
förening vid sidan af och ofvanför den etiska gemenskap, som
kommer tiU stånd genom trons förtröstan på den gudomliga
nåden» (Weber sid, 80)? Det smakar onekligen af platonsk
metafysik och mystik. På denna punkt anser sig emellertid
Weber kunna nästan fullständigt afvisa angreppet. Ej blott
är vid »unio mystica» ett centralt religiöst intresse häftadt:
det, som redan konkordieformeln i sin tredje artikel gett ett
klassiskt uttryck, när den^ »förkastar» den läran, »att icke Gud
själf utan Guds gåfvor allenast bo i de troende». Ej blott
anknyter sig tiU samma lära i öfverraskande rikedom rent
religiöst paränetiska tanjcar: den mystiska föreningens »finis»
finner man i »den med detta lifvets nöd kämpande troendes för-
vissande om Guds nåd och bistånd» i de »troendes förening med
hvarandra i tro och kärlek», i det sedliga ansvarsmedvetan-
dets skärpande o. s. v. (Weber sid. 89, 91 o. s. v.). Utan det
kan rent af sägas, att det närmare utförande, som läran om unio
mystica särskildt i Giessenerteologernas, Mentzer, Feuerborn m. fl.
(hvilka öfverhufvud hos Weber få en oväntadt hög heders-
plats, jfr särsk. sid. 163 ff.) kristologi fått, utgår från ett direkt
antimetafysiskt intresse. Satsen om substansernas förening är
en medveten paradox, i hvilken man i trons innersta intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
