Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - S. Bring. Fördraget i Altranstädt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRDEAGET I ALTRANSTÄDT
7
utverka, att det utbyttes mot lika många svenska fångar i
Ryssland. Men Karl blef fast vid sin fordran och lät genom
Piper meddela det kejserliga sändebudet, att först genom
utlämnandet blef freden en verklighet, och att han ej ämnade
gå ur Sachsen, förrän han fått sin begäran beviljad. Detta
vågade man dock ej göra af hänsyn till Ryssland, med hvilken
makt just då underhandlades, men å andra sidan prässades
kejsaren hårdt af sjömakterna till eftergift, för att ingen
anledning längre skulle förefinnas för Karl XII:s kvarblifvande i
Sachsen. I sin nöd tog kejsaren sig det orådet före att i april låta
ryssarna i små hopar rymma genom Böhmen och Polen till
Ryssland. För syns skull lät man visserligen anställa ett
skenförföljande, men olyckan ville, att Stralenheim på en resa från
Wien i Böhmen råkade på några af de flyende skarorna,
hvarigenom den finurligt uttänkta planen kom i dagen.
Det är sannerligen ej att undra på om Karl XII under
sådana förhållanden blef vred öfver den ringaktning, kejsaren
visade honom, och trodde, att han redan var i hemligt förbund
med tsaren. Marlborough kunde till och med erkänna »die
Schwere der empfangenen Beleidigung.» Och en sådan åsikt
delades säkerligen af samtiden. Generalguvernören öfver
Bremen och Verden Nils Gyllenstjerna t. ex. yttrade i ett bref
till den svenske gesandten i Haag Johan Palmquist sin
förvåning öfver att den svenske konungen »visade uti desse demelés
medh käysaren och deras biläggiande ett så genereust och
desinteresserat afseende,» 1 Men med krigarens blick på politiken
undrade han, hvarför ej konungen begagnat »denne favorable
conjunctur» att tilltvinga sig egna fördelar. Den diplomatiska
förbindelsen afbröts, då Stralenheim och hela beskickningen
hemkallades. Grefve Zinzendorff vägrades företräde. Karl XII
lät emellertid meddela honom, att gafs ej den äskade
upprättelsen, skulle han veta att själf skaffa sig en sådan i kejsarens
arfländer. Att han med detta yttrande åsyftat att börja krig
med kejsaren och lämna alla planer mot tsaren är föga troligt.
Snarare afsåg han väl därmed ett hot om liknande exekution
i arfländerna som i Sachsen.
Ehuru ett parti i kejsarens omgifning ifrigt rådde till
motstånd och några försvarsåtgärder vidtogos på Schlesiens
1 Gyllenstjerna till Palmquist d. sept. 1707. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
