- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
21

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - S. Bring. Fördraget i Altranstädt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRDEAGET I ALTRANSTÄDT

21

Karl ej att häfda, så ofta hans krig det tilläto, denna Sveriges
ställning som protestantismens skyddsmakt, en ställning som ej
nog skarpt kan betonas. Förvärfvad i trettioåriga kriget under
striderna mot katolsk-jesuitisk motreformation och habsburgisk
universalmonarki och befästad i westfaliska freden, genomträngde
medvetandet härom snart nog regering och folk1 och blef en
af de ledande grundsatserna i svensk politik under senare
hälften af 1600-talet och första början af 1700-talet. Och sedan
kurfursten af Sachsen öfvergått till katolicismen, var Sverige af
alla erkändt som den makt som nästan ensam kunde skydda
protestanterna. »Öfverallt sågo de evangeliska upp till Karl XII,
liksom förr till Gustaf II Adolf såsom till sitt naturliga
öfverhufvud.»2 Därför fick Karl XII efter fördragets afslutande från
skilda håll mottaga ifriga uppmaningar att inskrida för betryckta
trosförvanter. De schweiziska protestanterna begärde hans
bemedling för trosförvanter i Frankrike, som af Ludvig XIV dömts
till galererna. Och från Ungarn kom en protestantisk
beskickning under tåget mot Ryssland med anmodan om hjälp.

Sedt i detta sammanhang blir fördraget i Altranstädt den
sista mera belydci7ide insatsen af Sverige för samvetsfrihetens
betryggande, framkalladt icke af en nyck utan ett utslag af en
lång politisk utveckling. Men Sveriges ställning som
protestantismens skyddsmakt försvann ej på samma gång som dess
stormaktsställning utan lefde ganska länge kvar i folkens
medvetande,8 och det är äfven en af Altranstädt-fördragets
förtjänster.

Ar det icke ganska egendomligt, att just i de trakter, i
närheten af Breitenfelds och Lützens slätter, där Gustaf Adolf
i blodiga strider räddade trosfrihet åt eftervärlden och lade
grunden till Sveriges stormaktsställning, där lyste frukterna af
hans insats i sin fullaste glans. Där kunde den »krigiske»

1 H. Lundström, Sverige — protestantismens skyddsmakt i Europa, s. 117
—121. Att äfven Senaten (rådet), som under Karl XII:s frånvaro skötte
regeringen, hyste en sådan uppfattning, framgår bl. a. af följande. Bland de
punkter, som vid en general-fred med Frankrike från svensk sida borde
observeras, voro särskildt: att försöka få Rvswicker-klausulen afskaffad; att få
fördraget i Alt-Ranstadt i freden inbegripet och stadfästadt; att söka återfå åt
religionsförvanterna i Frankrike den gamla religionsfriheten. Kanslikollegium
till Palmquist d. 22 dec. 1711. R. A.

2 E. Carlson, anf. arb., s. 29.

3 H. Lundström, anf. arb., s. 126—128.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free