Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - I. De viktigaste bevarade tyska katekestrycken från Luthers lifstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 OTTO THEDING
första bokupplagan finnas utom instiftelseorden endast de tre
frågorna: Was ist das Sacrament des Altars? Was nützt denn
solch essen vnd trincken? Wer empfehet denn solch Sacrament
wirdiglich? Tidigare än i Fader vår blir detta hufvudstycke
suppleradt. Redan i samma års senare upplaga inkommer
såsom parallel fråga till frågan .i dopets sakrament: Wie kann
Wasser solche grosse ding thun? i altarets sakrament: Wie
kan leiblich essen vnd trincken solche gros ding thun?
Huruvida nu detta stycke förefanns redan i tabula-editionen, därom
är man ej ense. Vore så fallet, skulle det ursprungligen bero
på förbiseende, att stycket ej kommit med in utan blifvit borta
öfver ett par upplagor; åt ett sådant antagande synes Albrecht
med sina ord a. a. 1905 sidd. 24 och 28 luta.
Äfven afdelningen om skriftermålet har ej från början haft
den gestalt, som sedan blef den fastslagna. Afdelningen
förekommer icke i någon form i aftrycken af den första editionen
i bokform 1529. I samma års senare edition finnes intauet
såsom näst sista afdelning och efter Das tauffbuchlin en afdelning
om skriftermålet: Eine kurze Weise zu beichten fur die
einfel-tigen dem Priester. Denna gestalt för biktundervisningen, »Kurze
Weise», är en helt annan än i upplagan af 1531. I denna sista
har afdelningen om skriftermålet fått öfverskriften: Wie man
die Einfeltigen sol leren Beichten, och uppställningen i frågor
och svar gifver detta stycke en karaktär af undervisning, som
det i förra gestalten ej ägde. Dessutom har det här blifvit
framflyttadt till platsen mellan dopets och altarets sakrament.
Dop, skriftermål och nattvard blef den ordningsföljd, som förblef
kvarstående, såsom den hade rot i den nedärfda läroåskådningen.
Efter några års afbrott äga vi åter Schirlentzska tryck, åren
1535, 36, 37, 38, 40, 42 och det sista 1543. Sistnämnda år
släpper Vallentin Babst i Leipzig ut en upplaga med
omsorgsfull utstyrsel, hvilken synes hafva ur bokmarknaden utträngt det
oansenligare Schirlentzska trycket. Detta Babstska tryck har
tillmätts stor betydelse och följdes af editioner 1544, 45 och 47.
3. Försök att uppställa en normerande katekestext. Eisenachkonferensens,
Ebelings, Knokes och Albrechts åsikter.
När det är frågan om att vinna den säkraste katekestexten,
en normaltext, hafva dessa två nämnda serier af katekestryck
bland de många andra trycken tillvunnit sig den största upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
