Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - I. De viktigaste bevarade tyska katekestrycken från Luthers lifstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
33
märksamheten. Den förmodan har nämligen framkastats,
huruvida det icke förhåller sig med lilla katekesen på samma sätt
som med en annan af våra bekännelseskrifter, Confessio
Augustana. Dennas första text har gått förlorad, och en säker
originaltext äga vi ej — äga vi i behåll en af Luther själf redigerad
katekesupplaga? I katekeseditionerna ingå med olika
sammansättning under olika tider utom de egentliga hufvudstyckena
en serie skrifter, författade af Luther — har hans inverkan sträckt
sig äfven till bestämmandet af de särskilda
sammansättnings-lederna, som skulle ingå, och ordningsföljden dem emellan?
Eisenachkonferensen med sina ombud för de flesta
evangeliska landskyrkorna i Tyskland har redan 1880 tagit upp denna
fråga. Den ville häfva de många olika textvarianterna och
föranstaltade om en historisk, kritisk undersökning. Resultatet
häraf blef ett förslag till katekestext, baseradt på 1542 års
Schirlentzska edition, i tanke, att denna var den sista af Luther
personligen öfvervakade — 1543 års Wittenbergska upplaga
framletades af Albrecht först år 1905. Med lätt hand gjorde man
därutöfver några ändringar för att tillfredsställa några språkliga
och pedagogiska kraf. Enhetssträfvandet rönte blott ringa
tillslutning, då det visade sig, att det höga värde, som tillerkänts
1542 års tryck, ej kunde bibehålla sig.
I sin broschyr: Historische Kritische Ausgabe von M. Luthers
kleine Katechismus, 2 Ausgabe, Hannover 1901, yttrar D:r Aug.
EßELING, att vi ej äga den första af Luther (maj 1529) utgifna
originalupplagan, och att alla följande äro blott mer eller mindre
noggranna aftryck. Antagandet, att de Schirlentzska trycken
skulle vara af Luther själf öfvervakade, kan ej hålla stånd. För
Luther betydde det ena eller andra katekestrycket föga, han
hade viktigare arbeten att offra tid och krafter på. Ebeling
söker å ena sidan häfda, att ju längre tillbaka i tiden en
upplaga hör hemma, dess större förutsättning förefinnes, att den
närmar sig originaltexten, såvida ej den kritiska granskningen
kan påvisa några brister, men å andra sidan går han ända till
1558 års Jenaupplaga för att finna den ursprungliga texten och
upplyser om, att denna icke täckes af någon Wittenbergsupp
laga. »Ich bin geneigt, so lange uns nicht noch mehr Ausgaben
des Katechismus zu Gebote stehen, den Jenaer Abdruck als den
korrektesten Text Luthers zu betrachten.» (sid. 14 a. a.)
Kyrkohist. Årsskrift 1909. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
