Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - I. De viktigaste bevarade tyska katekestrycken från Luthers lifstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
35
tryckningen. I hufvudstycket om bönen är förhållandet enahanda.
Där saknas: Hvad är det? till inledningsorden i Fader vår; först
i 1531 års tryck finnes detta stycke. Men icke blott
utläggningen utan äfven själfva textorden undergå förändring. Det
andra budets ordalydelse är i de första Schirlentzska upplagorna:
Du solt den Namen deines Gottes nicht vnnutzlich füren. Från
år 1536 utbytes »vnnutzlich füren» mot »missbrauchen» för att
senare, 1540, återfå sin plats. Till det fjärde budet fogas
sistnämnda år det löfte, som vi ännu hafva fästadt vid budet. I
sitt företal tillråder Luther starkt, att vid inlärandet af textord
och förklaring »nicht eine Silbe verrücken», därför kan man
tänka sig, att dessa förändringar ej utan hans ingripände
kommit till.
Ett annat vittnesbörd om Luthers personliga delhafvande i
de Wittenbergska editionerna är, enligt Albrecht, förhållandet
med afdelningen om skriftermålet. I dess första form med
öfver-skriften: Kurze Weise zu beichten är den i bevar först från
senare upplagan 1529. Albrecht antager — i motsats till Knoke
och Buchwald — att liksom den första upplagan af Stora
Katekesen saknade, men den andra upplagan inrymde en
skrifter-målsafdelning, så är tillvägagångssättet detsamma vid lilla
katekesen, och ser häri ett öfvertänkt handlande af författaren —
Luther. I upplagan två år senare är denna afdelning »Kurze
Weise etc.» utbytt mot en annan: »Wie man die Einfeltigen
sol leren Beichten.» Har Luther gjort en sådan ändring, kan
det knappast undgås att — såsom Albrecht gör — tillskrifva
honom den förändring i plats, som ligger däri, att denna
afdelning i sistnämnda edition har satts mellan hufvudstyckena om
dopet och nattvarden. Utom skriftermålsafdelningen anföres
bland de senare tillkomna äfven Taufbüchlein såsom en af Luther
själf vidtagen anordning. Resultatet af Albrechts undersökning
om de Schirlentzska editionerna kan sammanfattas i hans ord:
»dass mindestens die ersten Drucke, der v. J. 1531
eingeschlossen unter Luthers unmittelbarer Mitwirkung und Aufsicht
gefertigt sind, darf nicht bezweifelt werden. Warscheinlich aber
hat Luther auch bei mehreren der späteren Auflagen mitgewirkt,
ich denke besonders an die v. J. 1536 und 1540.» Archiv, II Jahrg.
H. 3. sid. 225). I öfverensstämmelse härmed tillmäter han de
Wittenbergska editionerna ett stort värde framför de andra, ehuru
de visserligen ej alla kunna tillerkännas lika stort värde; och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
