- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
38

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - II. Bibliografiska och textkritiska meddelanden rörande de äldsta svenska katekeseditionerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

OTTO THEDING

Item een liten Bönebook 1586. Kungl, biblioteket bevarar
detta exemplar.1

Hvarken psalmboken eller katekesen i detta tryck är defekt.
Katekesen är den äldsta fullständiga, vi hafva i behåll, och kan
gifva oss en hel föreställning om, huru våra äldsta
katekeseditioner sågo ut. Första sidan gifver oss titeln, och på nästa sida
är aftryckt den nittonde af Davids psalmer, verserna 8—12.
Därefter kommer såsom första hufvudafdelning iCatechismus en
»text-afdelning». Öfverst sidan Aij 1 möter oss öfverskriften »Tiyo
Gudz Budh», och härunder anföras utan angifvet ordningsnummer
efter hvarandra textorden till de tio buden. Textorden till
frågan senare inne i katekesen: Hwadh sägher nw Gudh om all
thenna Budhen? äro här förbigångna. Under öfverskriften »Troon»
följa textorden till artiklarna, likaledes utan nummerordning, och
under öfverskriften »Bönen» följer Fader vår. Såsom i de två
föregående hufvudstyckena anföras äfven i det tredje bönerna utan
angifvet ordningstal, och liksom längre fram i katekesen så äfven
här saknas slutorden i Fader vår.

Därefter följer afdelningen om »Döpet.» Ehuru man skulle
väntat detta, anföras härunder icke de bibelord, som annars
anses såsom de viktigaste här, dopets instiftelseord, hvilka senare
i själfva katekesafdelningen möta oss i första rummet, nämligen
från Matt. sista kapitel. I stället citeras Mar. XVJ: GAr vth j
hela werldena / och predicker Euangelium allom Creaturom /
Then ther troor och warder döpt / han skal warda saligh / Men
then ther icke troor / han skal warda fördömd. I hufvudstycket
om »Altarens Sacrament» hafva instiftelseorden en formulering,
som afgjordt skiljer sig från den, de fått senare. På sin första
plats lyda de: WAr HERre Jesus Christus / j then natten tå
han förrådher wardt / togh han Brödhet / loffuadhe Gudh och
gaff sine Läriungar och sadhe / Tagher och äter / Thetta är

1 Äfven detta har utgått från kungl, boktryckeriet i Stockholm. Andreas
Gutterwitz hade förut varit boktryckare i Köpenhamn och Rostock, innan han
af konung Johan III år 1582 kallades till Stockholm för att öfvertaga
tryckeriet därstädes. I en lång följd af år kvarstår han såsom kunglig boktryckare.
Han utöfvade sitt yrke ända till år 1610, då han afled. Hans änka fortsatte
tryckeriet i eget namn med Eskil Matsson såsom faktor ett par år framåt.
Är 1613 upphörde kungliga boktryckeriet i Stockholm. Kronans andel skänktes
till Uppsala akademi, sedan förut den Gutterwitzska anparten blifvit såld. G.
E. Klemming och J. G. Nordin, Sv. Boktryckerihistoria, Sthlm 1883, sid. 153, 156,
■57-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free