Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - II. Bibliografiska och textkritiska meddelanden rörande de äldsta svenska katekeseditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
OTTO TUE DING
som vvel göra», orden: »Vthan them som illa göra». I
bibelordet: För Hwsbönder och Maatmödher läsa likaledes de båda:
Och j Herrar–wetandes / att ock idher Herre är i
Himmelen –, under det att 1572 års text har utelämnat
bindeordet i början och framför idher det förstärkande »ock». På
ett par andra mindre betydande ställen råder äfven
öfverensstämmelse; på afdelningen om skriftermålet förekommer mot
slutet öfvergångsformeln : »Ther på skal tå Scrififtefadhren säya»;
i 1572 års text var »tå» borta. I sistnämnda text heter det i
bönen efter måltiden: »Wij tacke tigh HERRE Gudh Fadher»,
men i de båda upplagorna senare från 1586: »— — Gudh
Himmelske Fadher»; här har öfverensstämmelse vunnits med
bönen före måltiden: »Welsigna oss Herre Gudh Himmelske
Fadher — —.»
Då Balhorns och Gutterwitz’ editioner båda äro från samma
år, är det föga troligt, att den förra förelegat för redaktören af
det Gutterwitzska. Mera troligt är, att båda äro aftryck af äldre
svenska katekestryck. Nära till hands ligger ett antagande, att
1572 års edition undergått en granskning och blifvit tryckt inom
landet, och att Balhorns upplaga 1586 är ett aftryck däraf, tryckt
i utlandet. Denna textrecension har förelegat redaktören af den
textrecention, som finnes i Gutterwitz’ tryck 1586. För nämnda
antagande talar den omständigheten, att vi veta af en
psalmboks- och evangelieboksedition från Gutterwitz’ boktryckeri af år
1582, däri med allra största säkerhet ingick såväl ett
katekestryck som öfriga i samlingen från 1586 förekommande skrifter.
Vi äga ett Visitationsprotokoll af Andreas Laurentii Björnram,
förut biskop i Växiö, sedan af Johan III kallad att intaga
ärkebiskopsstolen. I sistnämnda egenskap har han 1585 »apud
Heisingenses et relinquos Nordmannos etc.» hållit Visitation och
gifver då föreskriften: Och thå (på böndagarna) skall man altidh
vpläsa Catechismum och then Lutheri vttydhningh som ståår i
psalmeboken och sedhan vttolka et styckie eller tuå påå samma
daagh. Och när någhor begärar Absolutionem skall han
gran-neligen forhöras in Catechismo bade huru han läser sielffue
ordhen så ock huru han forstår grunden och meningen. (O.
Ahnfelt, Bidrag till sv. kyrkans historia i sextonde årh. Lund 1894
sid. 82).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
