- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
77

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VI. Förbindelselinjer mellan den lågtyska Magdeburgerkatekesens latinska text och den svenska öfversättningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M. LUTHERS LILLA KATEKES

I0()

ken i den förmedlande öfvergången mellan de båda annars
skilda afdelningarna, samt följt denna här såväl som några
rader senare. Vid tredje bönen har han nämligen mött samma
formel: Id quod tum fit cum, och öfversatt den på liknande sätt
som vid föregående bönen. Rent logiskt sedt ligger ett
tem-poralt frågeord nära till hands, isynnerhet som han börjar
svaren på båda ställena med ett »när», motsvarande tyskans »wenn»
(i första bönen dock »Wo»).

Den svenske öfversättarens tillvägagångssätt visar således,
att han gått utanför 1531 års tyska text. Då intet annat tryck
har en motsvarande frågeformel, ligger det nära att tro, ätt han
rådfrågat ett tryck, där dels ingen strängt formulerad fråga
finnes, dels ett temporalt uttryck varit för handen, som inverkat.
Något inflytande från Sauromannus’ öfversättning är ej heller
nu att tänka, då denne här har frågeformeln: »Qua ratione fit
istuc.? Responsio.»

Såsom ett ytterligare indicium för att öfversättaren haft
den latinska Magdeburgertexten att tillgå, kan anföras den
omständigheten att i svenska texten saknas frågeformeln: »Hvad
är thet? Svar.» vid tredje och femte bönen. Lika nära som
det är att tro, att här föreligger ett förbiseende vid själfva
tryckningen, åtminstone lika nära torde antagandet kunna ligga,
att öfversättaren själf stått under någon slags inverkan af
Magdeburgertexten, som ej har någon slags frågeformel vid någon
af bönerna.

5. Förbindelselinjer vid Bordsbönerna och Hustaflan. Bångs mening om den
Svenska hustaflan. Kritik däraf. En annan förklaring.

Som ett annat indicium kan framtagas förhållandet med
öfverskriften i afdelningen om bordsbönerna. I svenska texten
saknas, som förut sagts, anvisningarna, hvilka både vid
Bene-dicite och Gratias finnas omedelbart fore de anförda
psalmorden i tyska som i latinska texterna. Såsom ersättning, kan
man säga, har svenska texten något af anvisningarna uppe i
rubrikerna. Kan månne häri sökas en inverkan från latinska
texten? I 1531 års Schirlentzska tryck lyder titeln här: Wie
ein Hausvater sein gesinde söl lernen das Benedicite vnd
Gratias sprechen, samt öfver bönen efter måltiden endast: Das
Gratias. I svenska öfversättningen läses den utförliga öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free