Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VII. Spår i Laurentii Petri kyrko- och skolordning 1571 af att Magdeburgerkatekesens uppställning med dess två olika hufvudafdelningar förekommer äfven i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
I0()
äfven »the smådrenger aff then nedersta kretzen». Förut har
emellertid ej omtalats någon paruus Catechismus, i hvilken dessa
kunde inhämta det, som förhöret på söndagen gällde. Det torde
kunna ligga synnerligen nära till hands att tänka, att hvad på
omskrifna ställe nämnes »paruus Catechismus», är samma bok
som förut hetat »Abc-bokenne ther Oratio dominica Symbolum
Decalogus etc., vthi författat är». Har nämnda skolbok med
G. Majors företal varit bekant i Sverige och vid sidan af andra
läroböcker, som utgingo från tyska tryckerier, användts vid
undervisningen i de svenska latinskolorna, så förefalla skolordningens
anvisningar lätt förklarliga. Vid den ena föreskriften har
författaren då velat utmärka den första afdelningen i boken; på
senare stället har han nämnt boken i sin helhet. Osökt komma
här för tanken G. Majors förut omnämnda ord: — — si una
cum litterarum etiam pietatis elementa pueri primum imbibe-
rent–-. Hela sammanhanget i skolordningen visar, att här ej i
första rummet är fråga om någon kristendomsundervisning, utan
om den första latinundervisningen, men att såsom text därvid
användts elementerna i den kristliga undervisningen. Visserligen
är ifrågavarande ställe i skolordningen nära nog ordagrann
öfversättning från den tyska förebilden, men att Laurentius Petri gått
rent mekaniskt tillväga vid sitt översättningsarbete, så att han
ej tagit hänsyn till svenska förhållanden, ej heller lagt märke
till att ordningsföljden mellan hufvudstyckena var en annan än
i våra reformationsskrifter, är svårt att tänka sig.
Äfven vid en annan föreskrift af dylik art har samma
ordningsföljd blifvit använd. I kapitlet om: Ordning medh
Mes-sone heter det (a. a. sid. 84): »Man skal ock ingom giffua
Sacra-mentet, som icke weet göra skääl och redho hwarföre han går
ther til. Eller then icke kan läsa Fadher wår, Troon och
Bodhorden etc. — — —».
Den begagnade ordningsföljden är märklig. I Sverige
såväl som i Tyskland var den vanlig i tiden före reformationen.
I sin Inledning och Glossar till Een Nyttwgh Wnderwijsning,
Uppsala 1894 sid. X, meddelar D:r Aksel Andersson utdrag ur
flera aktstycken, som tala härför. Men i Sverige såväl som i
reformationens hemland, om icke bröts, så åtminstone trängdes
denna äldre tradition ganska tidigt åt sidan genom
reformationsskrifterna. I den nämnda reformationsskriften från 1526 har
författaren — Olaus Petri — följt Luther i spåren i detta hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
