- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
94

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VII. Spår i Laurentii Petri kyrko- och skolordning 1571 af att Magdeburgerkatekesens uppställning med dess två olika hufvudafdelningar förekommer äfven i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 94

OTTO THEDING

Han säger där i innehållsförteckningen: Wthi tesse book förtelies

först hwrw erligha menniskian scapat war–. Sedhan förtelies

tiyo gudz bodhoord och wthydes j hwad motto the bliffua hollen
eller broten. Sedhan om troona och the tolfif articlar j troona och
förtelies hwad j hwar artickel bestilles och i hwad motto ther emoot

skeer. Sedhan om bönen til Gudh och vthlegges Pater noster–

I sitt arbete En lijten Catechismus, som han 1530 utgaf i
omedelbart sammanhang med sin postilla, har Olaus Petri bibehållit
samma uppställning: De tio budorden, tron och Fader vår Han
gifver flerstädes där närmare skäl för denna ordningsföljd. I
början af afdelningen »Om Trona» heter det: »Af thet första
stycket som wij for hender hafft hafifue om tiyo gudz budhord
är oss tillkenna giffuit hwad gudh kreffuer vthafif oss at wij göra
och lata skole. Men epter wij icke kunna aff wor eghen macht
fölia hans wilia epter hwilkit dock moste skee at wij iw göre
thet han biwdher. Ther fore wilie wij nw besee huru wij skole
få then macht at wij kunne göra thet gudh oss befälet haffuer.»
Och i början af afdelningen om bönen står: Och therfore ligger
oss ther aldra största macten vppå at wij altijd Hggie gudh i
öronen och bedhie honom om hielp til at göra thet oss bör at
göra och tro thet oss bör tro.

I ett ofullbordadt manuskript till en ny upplaga af
»Undervisningen», hvilket torde vara af ett betydligt senare år än de
två andra arbetena, heter det (sid. 8i): Haffuer man här tilsatt
en liten förklaring på tiyo gudz bodhord och the tolff troones
artiklar, Om en Christelig böön Fadher wor, Och sacramenten

— —. (Otto Ahnfelt: Olaus Petris Undervisning om människans
ärliga skapelse etc. Uppsala 1898). Oaktadt detta finna vi, att
i svenska dokument långt in i reformationstiden, vid sidan af den
rent lutherska ordningsföljden, den äldre bibehållit sig i likhet
med, hvad förhållandet är i kyrkoordningen 1571.

En författare — O. Quensel, i Kyrklig Tidskrift 1896 sid. 323

— anför kyrkoordningens 1571 ord om »the smådrenger», hvilka
såsom »nykompne til lärdom» skola sysselsättas ej med
mångahanda, utan med »ena och samme lecso nemligha antigen i
Abcbokenne ther Oratio dominica Symbolum Decalogus etc.

vthi författat är–» och frågar därefter: är det antagligt, att

Laurentius Petri skulle, såsom här sker, hänvisa till en tarflig
abcbok med dess medeltida uppställning (Fader vår, tron,
buden), om han själf redan 1548 öfversatt Luthers lilla katekes?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free