Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VIII. När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 98
OTTO THEDING
sättning af »en svensk teolog». Ett »kritiskt arbete» af en
sådan är det ej. Den samling skrifter, i hvilken
katekesöfversätt-ningen ingår såsom en del, är af den svenske boktryckaren »med
okänd hjälp samlade» och en »helt vanlig
boktryckare-spekula-tion». Dylika samlingar voro ganska vanliga i utlandet och
förekomma senare äfven i Sverige. »Troligen har en dylik tysk
eller dansk kompilation förirrat sig upp till Stockholm och utan
vidare öfversatts i sin föreliggande gestalt.» Att vissa
bibelspråk tillagts från upplagor yngre än 1531, samt att »etc.» tillagts
till fjärde budet är — under sådana omständigheter endast att
betrakta såsom »den utländska kompilatorns sak».
Hvad nu nämnde granskare säger om 1572 års
öfversätt-nings tillkomsthistoria, kan omöjligen hålla sig. A ena sidan
veta vi om bokhandelsspekulationer i katekestryck, tillkomna i
utlandet åren 1594, 1608 och 161 o, men såsom H. Lundström
(Samlaren a. ställe) framhåller i fråga om editionen 1572, dess
härkomst från Amund Laurentzson, den af kronan aflönade
föreståndaren för det kungl, tryckeriet i Stockholm, torde
tillräckligt tala för motsatsen. Vidare kan invändas, att vi ingen
kännedom äga om någon utländsk, tysk eller dansk, samling af
ifrågavarande art, däri Luthers lilla katekes af en utländsk
kompilator bragts till den gestalt, som vår svenska
öfversättning har. A andra sidan är det ännu säkrare, att detta
svenska katekestryck äger i högsta grad kännetecknen för att vara
ett kritiskt arbete. När man noggrant genomgår texten, är
denna ej ett okritiskt öfversättarearbete. Man får snarare det
bestämda intrycket af, att det varit en teologiskt skolad hand,
som här fört pennan. Med största omsorgsfullhet har
öfversättaren tagit ställning gentemot sin eller rättare sina
originaltexter, och karaktären af svensk teolog torde ej med skäl vare
sig kunna eller böra frånkännas honom. Öfversättningen i
slutorden till andra bönens förklaring, frågeformlerna: »Huru ock
när skeer thet?, insättandet af det sista bibelspråket, Ebr. 4 i
hustaflans första grupp och Efes. 5 i tredje gruppen, torde här
vara att påakta. Härför talar äfven i hög grad de lyckligt funna
afslutande bibelorden från Matt. 7 och Rom. 13 i hustaflans
sista grupp. Flera förut omnämnda utvidgningar och
förkortningar kunna föra åt samma håll; och till redan anförda kan
läggas ännu tvenne. Vid slutanvisningen på morgonbönen heter
det i 1531 års text: Vnd als denn mit freuden an dein werck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
