Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VIII. När utkom Luthers lilla katekes första gången på svenska? - IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition ej är den första?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 104
OTTO THEDING
thet ? En sådan förändring får anses oantaglig. Om man å andra
sidan skulle antaga en senare revidering efter en tysk upplaga
från 1542 eller senare, så kunde man väntat, att sådana i
ögonen fallande olikheter med denna tyska text icke fått stå kvar
som den enastående frågoformeln eller tillägget till
inledningsordens förklaring i Fader vår: Och beslutas här vthi siw
styc-ker eller böner. De minsta torde grunderna vara för en efter
denna sistnämnda text företagen lättare revidering, hvilkens
synbaraste spår skulle vara att söka, såsom Bang antager, vid
fjärde budets utvidgande och tillsättande af nya bibelspråk i
hustaflan.
IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller
ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition
ej är den första?
En sådan är först och främst den af H. Lundström lämnade
upplysningen om en bokförteckning från 1568, som i original
förvaras i riksarkivet. Han meddelar härom i sin granskning
(Samlaren o. a. ställe). Ej mindre än 43 band svensk, dansk och
tysk litteratur äro upptagna i denna förteckning. Öfverskriften
på förteckningen lyder: »Register wppå Mine Bööker köptt ij
Köpenhaffn Anno etc. 68.» I en senare årgång af samma
tidskrift (årg. 1899 sid. 112) lämnar E. Hildebrand underrubriken:
En svensk bokinköpskatalog från 1568, några utförligare
upplysningar, som ock H. Lundström i sina Skisser och kritiker
tillgodogjort sig. Handstilen visar att »registret» tillhört
Hogen-skild Bielke. Vid nämnda tid befann han sig såsom krigsfånge
i danskarnas våld. Från Köpenhamn har han då själf hemfört
boksamlingen.
Af intresse i detta sammanhang äro särskildt två band
i samlingen. Om Band n:r 12 säges: Item En book ther ij er
försth Tyske psalmebooken, Item Chatechismus Item alle Euang.
och Epist. Item en bönebok Item Jhesus Syrach, Item Salomons
wiishett. Således är här en samling, som erbjuder stor likhet
med de svenska kollektionerna. Hafva Catechismus och Euang.
och Epist. varit på latin eller tyska? Det senare är väl
sannolikast, om man får döma efter såväl det närmast föregående som
det närmast efterföljande ledet. Att med Catechismus menas
Luthers lilla katekes, torde väl vara ganska säkert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
