Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition ej är den första?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
I0()
mena Olavus Petris katekes, är i och för sig föga troligt och
blir det så mycket mindre, som han vill ha införd en ’ny postilla’
och således ej har någon tanke på bibehållandet af Olavus
Petris med katekesen förbundna postilla. Att han med
Catechismus endast afser Luthers, torde ock framgå af en jämförelse
med tvenne ställen i Explicatio articulorum fide, sid. 46 och sid.
53, där han sammanställer Catechismus och Loci Philippi.
Visserligen gifva de sistnämnda ställena ingen som helst anledning
att tänka på katekesen såsom öfversatt, men då af
sammanhanget framgår, att Norman näppeligen där med Catechismus
kan mena någon annan än Luthers, kan man ha skäl antaga,
att detsamma är förhållandet äfven eljest, då han omtalar
Catechismus och uppenbarligen förutsätter såsom bekant, hvilken
katekes han menar.»
Bindande bevis för en tidigare svensk katekesedition än
1572 anser Ahnfelt ej kunna hämtas från de Normanska
traktaterna, men han har här fullföljt ett tilltalande uppslag, gifvet
i inledningen till den 1893 utgifna festskriften om Olaus Petris
manuskript: Undervisning om människans ärliga skapelse etc.
Dessa manuskript, som finnas i samma band som G. Normans
två nyss omnämnda läroskrifter, anser han vara början till en
omarbetad och med förklaring till fjärde och femte hufvudstyckena
tillökad upplaga af Een nyttwgh wnderwijsning. Den utlofvade
nya framställningen af de kateketiska hufvudstyckena har,
anmärker meddelaren, måhända aldrig blifvit fullbordad, men
tillfogar han (a. a. sid. IV): »Otänkbart är icke, att man beslutat sig
för att utgifva Luthers lilla katekes på svenska, och att en
annan katekes på den grund ansetts öfverflödig.»
De Normanska traktaternas datum, 1549 Augustj 20, leder
Ahnfelt till hans förmodan om ett samarbete mellan Norman
och Olaus Petri. Det angifna året var betydelsefullt i svenska
reformationshistorien därför, att under detsamma begärdes från
utlandets protestanter utlåtande angående det året förut i
Tyskland tillkomna Augsburger-Interim. Protestantismens ställning
var då ej den bästa. Att situationen togs allvarligt äfven i
Sverige, därom vittnar konung Gustafs skrifvelse i Mars 1549,
hvari han kallar Norman och Olaus Petri till öfverläggning.
Ett yttrande, undertecknadt af svenska kyrkans förnämsta män,
bland dem ärkebiskopen och. hans broder, jämte ett utkast i
saken af Norman föreligga. »De Normanska traktaternas upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
