- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
109

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - IX. Finnas några omständigheter, som tyda i högre eller ringare grad på, att 1572 års svenska katekesedition ej är den första?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M. LUTHERS LILLA KATEKES

I0()

närmare anslutningen till af Luther införda anordningar tydlig.
Man är ej enig om, huru stor del Norman haft vid tillkomsten
af denna handbok. Quensel (a. a. I sid. 121) ser i honom
hufvudredaktören, som är, hvad Olaus Petri varit vid de föregående
upplagorna. Ahnfelt (a. a. sid. 203 och 206) anser, att Norman
utan tvifvel här framför allt på grund af sin kännedom om den
tyska liturgiska litteraturen genom anvisningar deltagit i arbetet,
men att Laurentius Petri redan här haft den afgörande rösten.
Ense äro båda om, att Norman, såväl vid handboken som vid
mässboken af samma år, ej varit utan stort inflytande.

Vi äga kunskap om ett samarbete mellan G. Norman och
bröderna Petri på ett annat betydelsefullt område rörande svenska
kyrkans angelägenheter. I ett bref af 1540, skrifvet af
ärkebiskopen till Norman, få vi kunskap därom (jfr Schück,
Historisk Tidskrift 1894: Våra äldsta reformationsskrifter etc. sid. 125).

I Normans betonande och starka framhäfvande af vikten
och betydelsen af Catechismi lärdom, tycker man sig höra ett
genljud från Luther själf, äfvensom i hans månhet om det
inhemska tungomålet. Att han därjämte skulle sätta in rätt
mycken kraft på att få in lilla katekesen såsom ett betydelsefullt
moment i svenska kyrkans lif, kan man vänta sig. Han kunde
ej vara utan vetskap om den organisatoriska verksamhet, som
Bugenhagen utfört i vårt grannland Danmark, där såsom ett
led i organisationen ingick en ny öfversättning af lutherska lilla
katekesen, som han nästan tvang fram (Bang a. a. I sid. 231, 232).
Norman kom som bekant till Sverige, försedd med
rekommen-dationsskrifvelser från både Luther och Melanchton till konung
Gustaf. Märklig är Luthers skrifvelse, däri han uttalar sig
berömmande om konung Gustafs reformatoriska åtgöranden och
uppmanar honom »ut etiam per totum regnum in Ecclesiis
præ-sertim cathedralibus Schole instituantur et formentur pro
edu-candis iuuenibus ad ministeria parochorum» (Ahnfelt, Utveckl.
af sv. kk:ns ordn. sid. 168). Norman har sedan genom sin
rekommendationsskrifvelse fått sig anvisad en särskild uppgift
inom den svenska reformationskyrkan.

I hans sällskap återvänder hem från sina studier i Tyskland
Mikael Agricola, äfven han rekommenderad af Luther och
Melanchton i samma skrifvelser som Norman. Bekant är dennes
betydelsefulla verksamhet i Finland i luthersk anda. Nya
testamentet, handbok, mässbok, psalmer öfversattes genom honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free