Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - X. Från hvem härrör den svenska katekesöfversättningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 112
OTTO THEDING
svenska texten och förekommer icke någonstädes på annat håll.
Har månne icke öfversättaren här hämtat från Olaus Petris
arbete: Een nyttwgh Wnderwijsning? Denna skrift är »ett
svenskt original, hvars förebild var Luthers Betbüchlein samt
— i afseende på dess sammansättning — till en viss grad också
de katolska bönböckerna, och hvilket ur Betbüchlein direkte
öfversatt eller bearbetat väsentliga delar af sitt innehåll. (Aksel
Andersson o. a. a. sid. XLIII).
Betbüchleins och Een nyttwgh Wnderwijsnings förhållande
till hvarandra på denna punkt framgår bäst af en jämförelse
beträffande uppställningen i afdelningen om Guds lag och
bud. I Betbüchlein är uppställningen denna: I. De tio
budens textord, delade i två taflor och hvarje bud (liksom ock
hvarje tafla) föregånget af en kort sammanfattning af, hvad
det lärer. 2. Kurzer Bechlusz der zehen Gebot: det s. k.
naturbudet: hvad I viljen människorna skola göra Eder, det
gören I ock dem. 3. Die Übertretung derselben: »Wieder
das erst» o. s. v. 4. Die Erfullunge derselben: »Des erst o. s. v.
samt 5. såsom en afslutning, en hänvisning på dubbelbudet om
kärleken till Gud och nästan såsom lagens innehåll. Här
förekommer under afd. 2 och afd. 5 hvad som i
katekesöfversätt-ningen är sammanfördt såsom slutgrupp på hustaflan. Olaus
Petri har, såsom Aksel Andersson a. a. sid. XXVII anmärker,
omredigerat Betbüchleins uppställning så, att hvarje bud behandlas
helt och hållet i ett sammanhang: sammanfattningen af budets
innehåll, dess textord, de stycken, i hvilka det varder »retzlighen
hållit» och de, i hvilka däremot »wardher brutit». »Det s. k.
naturbudet är flyttadt till slutet, och därpå följer afslutningen
om kärleken till Gud och nästan.» Oberoende af Olaus Petri
nu nämnda förfarande i hans första reformationsskrift kan den
svenske öfversättaren näppeligen hafva kommit till sin
afslutning på sin katekes. Uteslutet är ju icke, att någon af våra
cenare reformationsskrifter upptagit »Wnderwijsningens»
uppställning och tankegång härutinnan och sålunda kunnat förmedla
densamma för den relativt senare öfversättaren.
Ännu en beröringspunkt mellan vår katekesöfversättning
och den svenske reformatorns grundläggande skrifter torde
kunna uppletas. Öfversättningens omskrifna tillägg i förklaringen
till inledningsorden i Fader vår: »Och beslutas här vthi siw
styc-ker eller böner», har icke kunnat komma från något utländskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
