Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Eva Fryxell. Bref rörande ärkebiskop J. O. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelade ap eva fryxell
12 r
samt — så ville ock W. Wallmark förer honom så till
Diman-ders mcllansort, och så inom 3:ne veckor var der förlofning och
snart derpå bröllop.1 Ingen af dessa kände hvarandra,
ingendera passade för den andra: Den brinnande glöden och den
kalla Mumien — den höga, sköna fin-känslan och det fåkunniga
pjollret. — M:lle Runewald framsläpade ett dystert lif 2:ne år,
då hon emot sin vilja öfvertalad af modern räckte sin hand
åt en liten man (Osengius) som visat hennes mor många
tjenster. Hon öfverlefde sitt bröllop endast 3:ne månader, då hon
förtärd och förblödd fick sluta sitt ensamma lif. — Wallin
uppvaknade förfärligt: Han såg och kände hvad han gjort, hvad
han förlorat. Under dessa åren gick han som en blek hamn
omkring bland de lefvande: Hans enda tröst var sången. Men
han sjöng icke mer hvarken Idyller eller Erotiska sånger, icke
alls den bedragna vanskliga qvinno-kärleken. Han steg på
Cothurnen: Han sjöng Gustaf IILdje och blef Academist. Han
utflyttade till Solna, och trifdes der icke. Ännu efter många
år, ja i slutet af hans lif pekade han för en förtrogen vän, med
dystert öga, på sitt bröst, med dessa ord: »Här bor och tärer
den långa oron öfver henne, som jag förorättat».
Af många torde grunddragen i denna berättelse vara kända.
De äro ock naturligtvis icke ämnade att offentliggöras, men
fölen lugnare betraktelse, och med reflection på det varma
manna-hjertats öfvergångsperioder, ligger nu, med denna lilla ingress
i temligen klar dag för oss orsaken till de fenomener i Wallins
lif, hvilka eljest svårligen kunnat förklaras. Deraf den
ojemnhet i lynne, som ena dagen såg saken på en bättre sida än
den andra: Deraf det beslut, att kasta sig i verldens och
ärelystnadens hvirfvel, som icke skulle lemna rum för det stilla
lifvets njutning: Deraf mycket af den rastlösa, oerhörda
verksamhet, som medhann allting, som aldrig var stilla, som ensam
gjorde många mäns verk och arbetade för sekler. Orätt vore
att säga, att enda källan till W:s många och stora företag
ligger uti omnämnda tilldragelse. Han hade en kraftfull vilja —
och hvad han ville, genomdref han med makt. Besynnerligt
var han lättböjd och vek och dock stark i sin vilja, så ofta den
1 Om orsakerna till denna brytning, beroende på ett missförstånd, se
Bidrag till Sveriges Historia efter 1772, sid. 254.
E. Fryxells anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
