Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND 17 I
ej tillräckligt beaktades vid prästvalen, ha tillfälle att reglera
dessa val, så som han ansåg det befordra rikets intressen.
Utan tvifvel voro förhållandena i detta afseende vid denna
tid, då Strelow ännu satt vid styret, icke tillfredsställande. Vi
ha redan sett, huru prästerna alltjämt satte sig öfver den gifna
befallningen att sända sina söner till Uppsala för att därstädes
bedrifva sina teologiska studier och därunder också göra sig
mäktiga det svenska språket. Att Karl Gustaf ingalunda var
belåten med förhållandena, ha vi sett af det memorial, han i
början af följande år 1653 genom sin sekreterare Sylvius lät
inlämna till k. m:t. I en af de punkter, detta memorial
innehåller, ålades Sylvius, säkerligen med anledning af de
erfarenheter, hertigen gjort under sin vistelse på ön föregående år, att
»remonstrera h:ns k. m:t, huru nödvändigt det synes till att
bringa invånarna till den devotion, som de h:ns k. m:t och
Sveriges crona skyldiga äro, att pastoraten efter handen och som
de kunde blifva vakanta, med antingen svenska präster eller
dem, som på svenska universitet sina fundamenta lagt hafva,,
blifva försedda.» Vidare önskade hertigen k. m:ts förklaring
på det privilegium, Gotlands präster erhållit, att pastoraten skulle
förses med gotlänningar, »om sådant icke måtte till en tid
limiteras och expresse restringeras», så att de, som underlåtit att
studera vid svenska akademier, ej skulle befordras till något
pastorat utan hertigen å k. m:ts vägnar ha rätt att insätta
svenska präster, »eftersom med prästernas insättiande skönjes
allareda ett tämrneligit missbruk.»1
Regeringens svar blef sådant, som hertigen önskade det.
Inga, som icke bedrifvit sina studier vid svenska universitet,
skulle befordras till pastorat, och skulle hertigen hafva fri
disposition att insätta svenska prästmän. — Emellertid kom ju Karl
Gustaf inte länge att innehafva ön som hertiglig förläning.
Knappa två år. Att hertigen under denna tid verkligen
inblandade sig i prästvalen, har jag icke funnit, ej heller att
guvernören enligt hertigens befallning meddelade honom om nägra
uppkomna ledigheter. I förvarade ämbetsskrifvelser från Sparre
till hertigen finnes ingenting rörande några prästledigheter,
prästval eller andra kyrkliga ärenden.2
1 Mem. t. Sylvius d. 22 jan. 1655. Stegeborgssamlingen, R. A.
2 I R. A., Stegeborgssamlingen, finnes en del skrifvelser för tiden 5 sept.
1652—22 okt. 1653 från Sparre till hertigen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
