Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYRKOSKICK PÅ GOTLAND 17 I
på prästvalen. Men det är väl bekant, att vederbörande denna
tid icke gärna underläto att taga hänsyn till rekommendationer
frän inflytelserikt håll. Generalguvernörens rekommendationer
upplästes nu, hvarvid om dem »varie disputerades». A ena
sidan åberopades de privilegier, gotlänningarna fått att framför
andra blifva promoverade, å andra sidan framhölls, att Seved
Bååt förut rekommenderat flera »landsens infödda», hvaremot
ingen svensk på grund af hans rekommendation erhållit
befordran. Man kunde därför befara, att han skulle blifva »ogunstig»,
om kapitlet icke tog hänsyn till hans rekommendation.
Superintendenten lyckades ena kapitlet om ett medlingsförslag. Man
skulle meddela generalguvernören, att hans kandidat på grund
af generalguvernörens rekommendation erhållit pastoratet, men
på samma gång skulle man låta honom förstå, att prästerskapet
helst såge, »att deras egna, som i stiftet äro födda, kunna
åtnjuta privilegierna».1
De svårigheter och fientligheter, som mötte inflyttade
svenska prästmän, gjorde det just inte vidare inbjudande för
främlingarna att pröfva sin lycka på ön. Redan den omständigheten
hindrade någon allmännare invasion af svenskar. I en till k.
m:t insänd odat. skrifvelse (trol. fr. 1675) klagar den förut
nämnde Staffan Wikegren, att »landsens infödda» söka på
hvarjehanda sätt om möjligt utestänga svenskarna. Anledningen
till hans klagomål var, att en helt omeriterad gotlänning vid
ansökan till Hafdhem hade »otidigt kastat sig i vägen» för
honom.2
Spänningen mellan de båda nationalelementen fortfor långt
fram. Den fick förnyad anledning till utbrott, då danskarna
under senare delen af 1670 talet inkräktat ön. Bitterheten i
sinnena växte. Spegel fick erfara det, då han, sedan landet
äter kommit i svensk besittning, öfvertagit stiftets styrelse. Han
gjorde allt för att försona sinnena och sammansmälta de olika
elementen. För den sakens skull sökte han med försonlighet
vinna gotlänningarna. Visserligen hyste hans konung, Karl XI,
en annan mening. Konungen ville, i början åtminstone, så godt som
rensa stiftet från gotländska präster. Hans önskan var, att
gotlänningarna — förutsatt, att de enligt gifna befallningar bedrifvit
sina studier i Sverige — skulle befodras på fastlandet, under
1 V. P. d. 30 aug. 1666.
2 Odat. skrifv. bl. »Visby stift t. k. m:t» R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
