Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
införandet af svenskt kyrkoskick på gotland
i9c)
tydligtvis icke regeringens mening, att denna kyrkoordning
skulle ligga till grund för gudstjänsten och andra kyrkliga akter.
Det är de kyrkorättsliga förhållandena, som skola regleras enligt
kyrkoordningen, hvilket också framgår däraf, att ingenting nämnes
om den gällande handboken af 1614. — Hvad de gudstjänstliga
ceremonierna beträffar får jag strax närmare tala om dem.
På grund af någon förfrågan från landshöfdingen Ake
Hanssons sida förklarade regeringen något senare samma år, att då
på Gotland är införd »all profan svensk lag så ock ordinantier,
så å landet som i staden», så finner k. m:t nödigt, att landet
»sig ock i kyrkiosaker bekvämer de ordningar och stadgar, som
härtill däröfver gjorda äro eller härefter gjorda varda».1 Annu
mer bestämdt anbefaller regeringen iakttagande af den svenska
kyrkoordningen ett par år därefter. Det gotländska prästerskapet
hade i sina riksdagspetita 1647 åberopat de privilegier, som de
af gammalt erhållit af framfarna konungar i Sverige och
sedermera alltjämt åtnjutit. De begärde nu stadfästelse på dem.
Sådan beviljades också, om ock endast som ett provisorium,
»till k. m:ts vidare förordning, och så vida det utan k. m:ts
■och kronans märkeliga nackdel och prejudicio ske kan». Med
anledning häraf erinrade Ulfsparre i sin förut omnämnda
skrifvelse af 1648 om att prästerskapet åberopat sina af gammalt
erhållna privilegier, »dem de dock inga ha att opte». Han
begärde därför få veta, »om de vid den danska kyrkoordningen
och recesser skola förblifva, heller den svenska kyrkioordningen
med andra i riket brukeliga ordningar skola handhafvas». K.
m:t svarade, att »på det en likmätighet må blifva emellan k.
m:ts undersåtar där på landet, som nu genom Guds skickelse
äro åter komma under Sveriges krono igen, och andra riksens
inbyggiare observerad och hållen», ville k. m:t, att dess
undersåtar på Gotland härefter skulle »sig hålla vid den svenska
kyrkioordningen, som öfver hela Sverige och dess provincier
öf- och brukelig är, och kyrkio-disciplinen där på Gotland efter
den dirigera och rätta till h:ns k. m:ts vidare förklaring framdeles».2
Äfven Strelovv iakttog också kyrkoordningens stadganden,
som ofta under hans tid åberopas i konsistorialmål.3 Brodinus
1 K. res. d. 11 juli 1646. R. R.
- K. res. d. 31 juli 1648. Afskr. i Stegeborgssaml. R. A.
3 Herkules, Davidsson i Hejnum blef d. 18 dec. 1649 »efter Sveriges
ørdinantzet afsatt från sitt ämbete. — D. 20 febr. 1651 stod kyrkoherden 1
Kyrkohist. Årsskrift 1909. I 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
