- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tionde årgången, 1909 /
194

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

h. levin

sökte naturligtvis ännu mer bringa kyrkliga rättsordningar i
öfverensstämmelse med svenskt bruk. Han hänvisar ofta till
kyrkoordningen bäde i kapitlet och under sina visitationer.1 — Vid
prästmötena brukade Brodinus för att befordra svenskt
kyrkoskick utfärda acta synodalia, stadganden rörande kyrkliga
ärenden, som han ålade sina präster att iakttaga. I
kyrkoordningen var stadgadt med afseende på brudfolk, att »det är
nyttigt, att prästen dem först förhörer och gifver dem kristlig
undervisning både om sakramentet och äktenskapsstadga».2 Häraf
tog sig, som bekant, prästerskapet ofta anledning att göra
kunskap i katekesen till villkor för ingående af äktenskap. Så
gjorde ock Brodinus. Han föreskref 1657, att de, som ville gifta
sig, skulle först undergå katekesförhör. — Vid prästmöte ett par
år därefter meddelar han sitt prästerskap en del föreskrifter,
hämtade ur svensk kyrkolagstiftning. I K. O. 1571 stadgas, att
kyrkoherden understundom skall från predikstolen undervisa
församlingen, huru nöddop skall förrättas. Undervisning därom
skall prästen ock enskildt meddela »de kvinnor, som pläga
mycket och allmänt låta bruka sig för jordgummor eller —

Älfva Erik Jovinus till rätta i kapitlet, då beslut fattades, att han, »som
storligen hafver försett sig emot prosten» skulle »lida efter ordinansen, som
vederbör» (jfr K. O. fol. 70: 2). — Samma stadgande blef ock åberopadt d.
30 sept. 1652 mot Johan Berentzen på Fårö. — Se prot.

1 D. 27 maj i6>7 förklarades Casten Arndts ordination ogill i kraft af
svenska kyrkoordningen, »hvilken k. m:ts undersåtar på Gotland alldeles
skulle hålla sig vid». — D. 9 dec. s. å. besvärade sig pastor i Eskelhem öfver
sina åhörare för den förargelse, de förorsakade i kyrkan »med sitt otidiga
bullrande och trätor», hvarvid kapitlet resolverade, att de skulle bestraffas
efter svenska kyrkoordningen med uppenbar skriftermål, där förmaningar inte
hjälpte (jfr K. O. fol. 50: 1.) — Vid Visitation i När och Lau d. 10 febr.
1658 besvärade sig prosten därstädes, att en del af hans åhörare »gå utanom
kyrkan, medan det sjunges, och slå dank; somliga försumma ock kyrkan
utan laglig orsak»; de förmanades och hotades med att efter Öreb/’o beslut
få böta. — Vid Visitation i Lefvede d. 23 s. m. påbjöds, att resor på sabbaten
likaledes skulle bestraffas efter Örebro beslut. — D. 30 aug. 1659 blef pastor
i Eista af kapitlet enl. kyrkoordningen (fol. 70) och andra svenska
författningar »priverad officio et beneficio». — Emot det på Gotland från den
danska tiden inrotade bruket af »konservation» anför Brodinus d. 24 juli 1660
kyrkoordningens ord (pag. 71: 1), att »prästegäld icke ligga under någon
arfsrätt». Det anförda är endast några exempel på åberopandet af svenska
författningar under Brodini styrelsetid.

2 K. O. fol. 39: i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1909/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free