Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
h. levin
att de skulde forholde sig udi kirkeceremonier alldeles efter den
danske ordinantz intill h:ns k. m:ts vidare resolution och behag.1
Först under Brodinus kunde man tänka på att vidtaga några
åtgärder för ceremoniernas försvenskande. Tydligen ville dock
denne ha ett stöd för en sådan åtgärd, hvarför han förfrågade
sig i saken hos drottning Kristinas generalguvernör Seved Bååt,
som svarade, att kyrkoväsendet »så med ceremonierna som
disciplinen ju numera må lämpas efter det maner, som här i Sverige
öfligen och brukligt är». Dock tillägger han, att »sådant vid
nuvarande konjunkturer allt småningom praktiseras och ske måste».*
Det var kort efter Karl Gustafs fåfänga försök att storma
Köpenhamn, Bååt meddelade sin resolution. Den brydsamma
belägenhet, i hvilken landet för närvarande befann sig, i krig som
det var med fem makter på en gång, gjorde naturligtvis, att
man icke borde genom hårdhändta åtgärder reta emot sig den
danska fiendens forna undersåtar, som ganska påtagligt visat,
på hvilken sida deras sympatier voro. Den princip, som Bååt i sin
resolution uttalat, var också den, som Brodinus under den tid, han
ledde öns kyrkliga utveckling, följde. Han hade inskränkt sig
till att fordra, såsom Spegel säger om honom, endast det, som
var mest öfverensstämmande med landets gamla ceremonier.
Därmed ville dock Karl XI icke nöja sig, sedan freden i
Lund gjort slut på det tillfälliga danska inkräktandet af ön. Nu
skulle kyrkoordningen läggas till grund icke blott för
kyrkorättsliga förhållanden utan ock för kyrkoceremonierna. Det är
tydligen innebörden af det svar, Spegel erhöll på sin förfrågan
hos k. m:t, huruvida den svenska kyrkoordningen skulle
öfverallt brukas pä Gotland, eller om, som under Brodini tid, endast
det borde iakttagas, »som är mest likformigt med det landets
förra ceremonier». Med anledning häraf anbefallde Karl XI sin
superintendent den svenska kyrkoordningen till efterlefnad, »på
det således en fullkomlig likhet med kyrkoordningen uti riket
blifva måtte». Härom förständigade Spegel i en
cirkulärskrif-velse till prostarna sitt prästerskap. Han erinrade däri, huru
öfverheten redan förut låtit kungöra sin allvarliga vilja, att »alla
ceremonier och gudstjänsten skall här på Gotland alldeles efter
svenska kyrkioordningen inrättas»,3 en befallning, som dock hit-
1 V. P. d. 14 dec. 1653.
2 Seved Bååts res. d. 5 mars 1659. Kungl, bref V. A.
s Han åberopade därvid den förut nämnda resol t. Ulfsparre 1648, se
sid. 199 not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
