Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
h. levin
framhöll, att det i Visby, liksom i andra städer i Sverige, i detta
afseende var ett annat bruk än på landsbygden. Denna vers
fick därför icke utelämnas. — Vid denna tid kan sålunda den
svenska gudstjänstordningen och öfriga svenska kyrkoceremonier
sägas vara fullständigt införda. Superintendenten gjorde vid
samma tillfälle visserligen några ytterligare påminnelser, som dock
rörde mindre viktiga frågor som om pålysning från predikstolen
af borttappade föremål, om litanian, huruvida den lästes eller
sjöngs — preses påbjöd att den skulle sjungas —, att åhörarna
skulle tillhållas att vid morgon- och aftonklämtningen läsa versen
Vårs Herres Jesu Kristi frid etc. — Hvad psalmsången
beträffar, meddelade prästerna, att de använde sådana psalmer, »som
den enfaldiga gemena hopen kan bäst komma till rätta med».
De erinrades om, att de helst skulle hålla sig till de gamla
kyrkpsalmerna, som finnas i Uppsala-psalmboken. Inga nya
psalmer skulle få antagas, utan att konsistorium först rådfrågades.
Man ville göra ett urval af de nya psalmerna, som kunde
brukas, helst sådana, som användes i Stockholm.
Äfven predikningarna förrättades nu så godt som
uteslutande på svenska. D. 15 juni 1687 blef det fastställt, att
endast fem de äldsta prästmännen skulle få predika på danska.
Af dessa fem pastorer lefde tre ännu kvar vid det nya
århundradets ingång. Den siste af dem, Gregers Christensen i
Fard-hem, dog 83-ärig 1708. Aret förut hade han afstått från pastoratet.
Därefter hördes sålunda icke längre det danska språket från
någon gotländsk predikstol.
Stjernmans efterträdare Israel Kolmodin afgaf i en
skrifvelse af den 19 okt. 1694,1 sedan han kommit öfver till ön och
under en tid hunnit sätta sig in i förhållandena därstädes, en
redogörelse för det kyrkliga tillståndet i stiftet. Vid den tiden
hade den nya handboken af 1693 i skrifvelse af d. 17 febr.
följ. år af k. m:t anbefallts stiftsstyrelserna till ovillkorlig
efter-lefnad.2 Den hade vid denna tid äfven införts på Gotland.
Kolmodin skrifver i nyssnämnda redogörelse, att »gudstjänstens
förrättande med tillhörande ordningar och ceremonier är efter
kyrkoordningen inrättad, och varder efter nya handboken
förhållet med brudvigningar, barndop och begrafningar». Allt
detta är »med fog och lämpa i tysthet» genomfördt, ehuru det
1 R. A. »Visby kons. t. k. m:t.»
2 Sven Bælter, Kyrkoceremonierna. 3:dje uppl. 1838 s. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
